2010-06-15
Blommor och slungning bestämmer honungens smak
Smaken på honung skiljer sig markant från biodlare till biodlare. Precis som vin får sin karaktär av druvor, jordmån och produktionsbetingelser, får honung sin karaktär av blommor, slungning och efterbehandling.
Bara någon kilometers avstånd mellan biodlarna kan ge helt olika smak på honungen. Faktum är att smaken kan skilja sig hos två nära grannar, beroende på när honungen slungas. Det är inte bara smaken som varierar, utan även konsistensen skiljer sig åt, från naturligt flytande till stenhård och från grovkornig till alldeles slät. Färgen växlar från nästan vit till närmast brun, med en skala av gula nyanser där emellan.
Den honung som dominerar i butikerna kommer oftast från större tappcentraler där honung från många biodlare blandas. Det ger en jämn, säker och kontrollerad kvalitet, men samtidigt förlorar man de unika smakerna från varje bigård. Köper du istället honungen direkt av biodlaren, på en marknad eller vid gårdsförsäljning, har du större möjligheter att prova dig fram till din favorit bland smaker och konsistenser.
Ljus vår, mörk höst
På våren hämtar bina nektar från till exempel sälg, blåbär, maskrosor och fruktträd.. Längre fram kommer skogshallon, blåklint, rallarros och klöver. Vår- och försommarhonung är oftast ljus till gulaktig och ger, milda men ändå smakrika honungssorter. På slätterna bidrar rapsen till en karaktärsfull honung, I juli blommar linden och den gulgrönskimrande lindhonungen är något alldeles speciellt till aromen. Sensommarens ljung är binas sista stora drag för säsongen. Ljunghonungen är dunkelröd, segflytande - en smaksensation enligt många.
Sorthonung är exklusivt och uppstår när biodlaren väljer att slunga direkt efter en viss blomning. Får du chansen att smaka sorthonung som kastanj, lind, hallon eller ljung så tveka inte. Smakupplevelsen är sensationell. Fråga gärna din biodlare efter sorthonung. Han eller hon har kanske ett litet lager för speciella kunder. Annars kan du börja med att testa vår- sommar- och hösthonung för att känna skillnaden. Pröva gärna också honung från olika biodlare i din närhet för att hitta din favorithonung.
Vill du läsa mer om våra biväxter finns det en förteckning på http://www.biodlarna.se/
2010-06-02
100.000 bin från Sveriges Biodlares Riksförbund till Kronprinsessparet på deras lysning
Sveriges Biodlares Riksförbund överlämnade ett gåvobevis på två kompletta bikupor till Kronprinsessparet i samband med deras lysning den 1 juni. Dessa bikupor är avsedda att finns på Haga i framtiden.
Det praktiska arrangemangen kommer att ske utifrån de önskemål Kronprinsessparet har själva och praktiskt genomföras tillsammans med SBR:s Stockholmsbiodlardistrikt.
Kronprinsessan är sedan tidigare hedersmedlem i Sveriges Biodlares Riksförbund.
http://www.biodlarna.se/
För mer information:
Jonny Ulvtorp, Ordförande i Sveriges Biodlares Riksförbund, mobil: 0735 - 233 130
Lotta Fabricius Kristiansen, Ordförande i Stockholmsbiodlardistriktet av SBR, mobil: 070-735 2858
Michael Cornell, förbundssekretare, mobil: 0735 - 233 121
2010-05-28
Full fart i binas BB
Nu när det finns pollen och nektar att hämta i blommorna sätter drottningen och vinterbina full fart med att föda upp sommarens nya bin. Vinterbinas uppgift har varit att hålla drottningen varm och mätt under vintern och nu måste de hjälpa henne att föda upp en första omgång bin, innan de själva ska dö om några veckor.
Drottningen kryper nu runt på ramarna och lägger ägg allt vad hon orkar. De andra bina, arbetarna, har olika uppgifter. Några hämtar mat till ynglet, andra ser till att det är lagom varmt och behagligt för ynglet i kupan. Vaktbina ser till att ingen fiende tar sig in. Från att ägget läggs till att ett nytt arbetsbi kryper ur cellen tar det 21 dagar.
På våren kan det finnas cirka 10 000 bin i samhället, men mitt i sommaren är det närmare 80.000 bin i ett starkt samhälle. Drottningen parar sig en gång i livet, sedan kan hon lägga ägg i tre till fyra år. När hon inte längre kan lägga så många ägg som samhället behöver, byter bina helt enkelt ut henne mot en ny, som de föder upp. Om inte biodlaren med fördel redan efter två år har ersatt henne. Det är bara drottningen som lever i mer än ett år i ett bisamhälle. Alla hanar, drönarna, dödas på hösten, men bina föder upp nya under våren. Man tror att deras uppgift är att sprida doftämnen som skapar harmoni i kupan, och att para sig med drottningen om det finns en ny. En rätt angenäm tillvaro jämfört med arbetsbinas slit.
2010-04-12
Riksförbundsmötet 2010 i Höör och året som gått
Det har varit ett händelserikt år. Medlemsantalet har ökat för första gången på flera år och var vid årsskiftet 9.574 en ökning med 140 st, dessutom visar ekonomin ett positivt resultat för 2009. Under årets har också kontakterna med andra organisationer stärkts och pollineringen är en fråga som lyfts fram och som kommer att utvecklas framöver.
I samband med Riksförbundsmötet kommer också ett Riksseminarium att hållas 16 - 17 april på samman plats med mycket intressanta programpunkter. Under fredagen tas frågor upp som bihälsa, biavel, import, kvalitetsäkring och bl.a. smaksättning av honung. På lördag förmiddagen diskuteras GMO - frågan.
Kontakta för ytterligare information:
Jonny Ulvtorp, ordf tele: 0735- 233 130
Michael Cornell, förbundssekreterare, tele 0735 - 233 121
Styrelsens berättelse för 2009 bifogas, klicka här
2010-03-31
Pollineringskris minskar skördarna
Pollineringskris blir ett allt vanligare ord i debatten. På allt fler håll börjar nu oron för att den minskade tillgången på bin och andra pollinerande insekter får negativa effekter för lantbrukets lönsamhet.
Slättbygdernas storskaliga lantbruk är en del av problemet. Den sortens odling skapar brist på pollen- och nektarväxter, som de pollinerande insekterna behöver för att överleva. Med enkla åtgärder, som skyddszoner och inplantering av lämpliga växter, går det att minska problemet.
Sveriges Biodlares Riksorganisation, SBR, har därför lämnat en motion till LRF:s riksförbundsstämma den 25-27maj, där vi vill att också LRF ska verka för ett stöd till biodlarna i form av pollineringsersättning per bisamhälle. Dessutom bör det införas miljöersättningar till lantbruket för sådana skyddszoner, samt att LRF bör uppmuntra lantbrukarna att plantera lämpliga pollineringsväxter. Det arbete sker med fördel i samverkan mellan lantbrukare och biodlare.
Läs hela motionen som bifogas
För frågor kontakta:
Michael Cornell
Förbundssekreterare
2010 - 03-13
Ett vårtecken!
Bina har bajsat!
Biodlarna runt om i landet väntar ivrigt på det gladaste vårtecknet av alla - när bina bajsar. Då vet de att bina har överlevt vintern.
Hela vintern sitter bina tätt ihop inne i kupan för att hålla värmen. De äter den speciella sockerlösning som biodlarna har gett dem tidigt på hösten. Men de kan inte bajsa och kissa i kupan. Därför väntar de ivrigt på vårens första varma solstrålar då det är tillräckligt varmt för att de ska kunna flyga ut och göra ifrån sig. Bin som har sina kupor på varma ställen där solen legat på har redan varit ute på sin första bajstur. Det syns tydligt för snön har blivit alldeles gul- och brunprickig runt kuporna. Biodlarna kallar det rensningsflygning. Nu är det viktigt att biodlarna kontrollerar att fodret räcker och matar de samhällen som har det lite knapert. Annars kan det bli svårt för bina att klara sig fram tills de första blommorna sticker upp och bjuder på nektar.
2009-09-14
Jordbruksministern invigde bimuseum.
Den 3 juli invigde jordbruksminister Eskil Erlandsson Uppvidinge Bf:s nya bimuseum i Älghult. Med sedvanlig pompa och ståt kompletterat med ett fint sommarväder, klipptes det blågula bandet inför ett hundratal inbjudna gäster och besökare.
Läs mer här.
2009-03-25
Biodling som landsbygdsutveckling
Svenska biodlare producerar cirka 3000 ton honung per år. Ungefär dubbelt så mycket, 6000 ton, äter vi i Sverige årligen. Bristen måste importeras, men nu ska fler inspireras att starta inhemsk biodling som binäring. Det råder goda tider för svensk honung.
Sveriges Biodlares Riksförbund vill tillsammans med biodlarna i Kronobergs distrikt, Studieförbundet Vuxenskolan och LRF öppna ögonen för biodling som en komplementnäring för landsbygdsföretagare. För många blir bina också en stimulerande fritidssysselsättning.
Det råder goda tider för svensk honung, då den importerade bristvaran blivit dyrare än den svenska. Idag bedriver fler än 2000 personer i landet biodling på hel- eller deltid, men fler behövs. Bär- och fröodlare kan dessutom få betydligt större skördar genom en fullgod pollinering med bin.
I samarbete med länsstyrelsen i Kronoberg genomförs informations/inspirationsträffar i Kronobergs och Blekinge län på följande orter.
- Ingelstad 31 mars, Naturbruksgymnasiet kl 18.00
- Bräkne-Hoby 1 april, Naturbruksgymnasiet kl 18.00
- Ryssby 2 april, Ryssbygymnasiet kl 18.00
Landsbygdsnätverket, en del av Statens Jordbruksverk, stöder detta och många andra initiativ för att bidra till utveckling på landsbygden.
Vill Du veta mer kontakta LRF Sydost Per Håkansson Tele 070-325 77 88
per.hakansson@lrf.se eller SV Britt-Marie Andersson Tele 0470-145 09
britt-marie.andersson@sv.se
2009-03-12
Utmärkta forskare
Ph D Tobias Olofsson och Ph D Alejandra Vásquez, båda verksamma vid Lunds Universitet, Campus Helsingborg har tilldelats Den gyllene kupkniven av Sveriges Biodlares Riksförbund. Utmärkelsen får de med motiveringen:.. "unika forskningsresultat
med utomordentlig betydelse för svensk biodling".
Honungens terapeutiska effekter på vår hälsa har alltid förbryllat människan. Genom historien har honungen ansetts nyttig och läkande. Utan vetenskapliga belägg har honungen använts och används än idag vid förkylningsbesvär och till sårbehandling.
Fram tills nu har honungens terapeutiska egenskaper förklarats med dess kemiska sammansättning i form av hög halt av socker och dess surhetsgrad som kommer från den nektar som bina samlar in och omvandlar till honung genom tillsättning av enzymer. Många har varit inne på att det finns en "tredje faktor" som kan förklara honungens terapeutiska egenskaper. Under senare år har man funnit bakteriedödande substanser i honung men dessa förklarar inte heller de effekter honung har. Genom Lundaforskarnas upptäckt att honung innehåller mjölksyrabakterier tycks nu gåtan med den "tredje faktorn" vara löst.
Hittills har Lundaforskarna konstaterat att det finns minst 12 olika mjölksyrabakterier i honung. Tio av dessa bakterier är helt nya arter. Det är det största antalet mjölksyrabakterier man funnit hos någon art. Att honung innehåller mjölksyra kan få stor betydelse både för biodlingen och sjukvården.
Upptäckten av de nya mjölksyrabakterierna kan bl.a. få betydelse för förståelsen om binas sjukdomar och hur dessa kan bekämpas. Biodlarna kan därmed få friskare bin och en säkrare överlevnad av bisamhällena.
Honung anses som gynnsam för tarmfloran och forskarna arbetar nu vidare med bl.a. en undersökning om sambandet mellan honung och god hälsa vid hög ålder.
Utmärkelsen kommer att delas ut i samband med Sveriges Biodlares Riksförbunds riksförbundsmöte lördag den 4 april klockan 13.30
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Förbundssekreterare Sören Diberg, Sveriges Biodlares Riksförbund, tel. 0735 - 233 121, e-post: soren.diberg.sbr@biodlarna.org
Tobias Olofsson, Campus Helsingborg, tel. 0706 -83 76 83, e-post: tobias.olofsson@cob.lu.se
Alejandra Vásquez, Campus Helsingborg, tel. 0705 - 89 80 89, e-post: alejandra.vasquez@cob.lu.se
2009-03-12
Sveriges biodlare får ny förbundssekreterare
Sveriges Biodlares Riksförbund har anställt Michael Cornell, Väderstad som ny förbundssekreterare. Han efterträder Sören Diberg som slutar med pension efter 15 år på tjänsten.
Michael Cornell har ett förflutet inom bankvärden både som tjänsteman och som kontorschef. Han har också under några år arbetat för Kooperation utan gränser i ett utvecklingsprojekt i Zambia. Under tolv år har han också varit kommunalråd i Ödeshögs kommun. Under senare år har han även arbetat som projektledare i olika landsbygdsutvecklingsprojekt. För närvarande är Michael Cornell bl.a. vice ordförande i Regionförbundet Östsam.
Michel Cornell tillträder sin tjänst i början av april, inledningsvis på halvtid men från den 15 augusti övertar han förbundssekreterartjänsten på heltid.
2009-01-19, fritt för publicering
Fler kvinnor bakom slöjorna i bigårdarna
