-
Inlägg
-
När man använder en automatisk avtäckningsmaskin blir det en hel del vax och honung som man måste separera. Större slunglinjer använder en vaxskruv som pressar ut vaxet.
Vaxskruv system P100 kostar tyvärr ca 34.000 sek dvs otroligt dyr. Det borde gå att göra billigare.Stället som kom med avtäckningsmaskinen är anpassat i höjd för Dana Api Vaxsmältare. Många processar allt från avtäckningen i denna. Men jag vill först kolla upp andra möjligheter. Har redan en mindre vaxsmältare.
Nu äntligen efter flera månaders jagande och försök att få till en leverans av en vaxskruv till ett acceptabelt pris kanske det blir av. Honey and Wax Press System P200
Efter avtäckningsmaskinen trillar avtäckningsvaxet (med en del honung) ner till inloppet på vaxskruven. Vaxskruven separerar sedan vax och honung mekanisk.
Honungen går vidare till vaxavskiljaren där ”normala” rester vax separeras innan all honung pumpas upp till klartanken från vaxavskiljaren.
Det mekaniskt separerade vaxet hamnar i en plastbehållare lagom rent att smälta om och rensa (filtrera) till nya ramar.
Nu skall jag slippa skopa en massa vax från vaxavskiljaren. Den skall bara innehålla små mängder vaxrester från honungen via slungan och honungen via vaxskruven.Skruven har sådan kapacitet att man kan skrapa ner kristalliserade ramar om olyckan skulle vara framme och mekaniskt separera vax och honung och därmed ta tillvara allt.
Jag köpte en snittavtäckare med ånggenerator. Har testat den nu, funkar perfekt. Man får inget täckvax så nu slipper man den problematiken.
Jag är intresserad av att separera så mycket täckvax eller ytligt vax det bara går. Det är nästa års vax på plastramarna och det renaste vaxet vi har i kupan.
Jag behöver bara i fortsättningen använda mig av smältvaxet från ramarna (trä- och plastramar) skönt.
Processen måste anpassas till mängden ramar i omlopp. Kan du tänka dig aatt snittavtäcka 4.500 ramar? Det blir några 100 kg täckvax.
Det är inga problem kolla det här klippet: http://www.youtube.com/watch?v=lgRU1nEuWGY
jo upp till 500 samhällen klarar man den med. Men skall man ha 500- 1500 samhällen
då får man gå upp på den här http://www.youtube.com/watch?v=snKalnyDcmg&feature=channel&list=UL
Men nu pratar vi ju inte om hobbybiodling i SBR längre.Vem som är vad, Nöjesbiodlare, Näringsbiodlare eller renodlad Yrkesbiodlare är inte helt solklart. Allt för många sätter gränser vid antal kupor men gränserna flyter och visst påverkar antalet kupor arbetet med kupor och honungshantering.
Många kallar sig dessutom Yrkesbiodlare även om det bara är några få som lever på sin biodling och honungsproduktion. Den stora gruppen är Nöjesbiodlare (mindre biodlare) och Näringsbiodlare (de som har biodlingen som en delförsörjning).
Vem som är vad får man nog fråga respektive vad de kan tänka sig tillhöra. Kunnandet är ofta större bland mindre biodlare än större, detsamma hos yngre än hos äldre när det handlar om kreativitet och modernisering av den nutida verksamheten.
Ser man till lönsamhetsproblem så är de förstås störst bland de som enbart har biodling och honungsproduktion som inkomstkälla.
Det är kanske så att skillnaden är större i hur vi sköter vår biodling och hur vi hanterar vår honung. Manuell hantering eller Maskinell hantering. Skillnaderna håller på att suddas ut med moderna maskiner, det är snarare storleken på maskinerna och kapaciteten som skiljer medan odlarna kan ha samma antal kupor.
Men modern honungshantering skiljer numera inte så mycket som man tror. Man är inte yrkesbiodlare för att man köper en slunglinje för 500.000 och man är inte automatiskt Nöjesbiodlare eller Näringsbiodlare för att man inte har en sådan.
Ser man till biodlingen under de senaste 10 åren så har de som vill kalla sig Yrkesbiodlare fastnat och tillhör solklart kategorin Näringsbiodlare (även om de inte vill kalla sig det). Många Nöjesbiodlare har på kort tid vuxit och är idag per definition Näringsbiodlare.
Det finns alltså en stor grupp Näringsbiodlare inom både SBR och Biodlingsföretagarna.
Har som vanligt ritat en graf som visar hur liten en modern manuell honungshantering skiljer sig från en maskinell honungshantering. Den självvändande slungan ser jag som en gemensam punkt, det kan vara storleken som skiljer dem åt.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgN1NTbDdySzZzUGs
Ytterligare en viktig tråd stendöd …
Vid större volymer vill man inte som förr låta allt vax och honung som avtäcks med knivavtäckare hamna i vaxavskiljaren. Det som gamlingarna kallar sump!
Vaxavskiljaren, bara namnet säger att man skall peta dit så lite vax som möjligt för funktionen är att separera vax från honung, dvs mindre vax och mera honung.
Ställer man knivavtäckaren lite generöst att ta någon mm in i ramen så slipper man allt handkrafs och extra manuellt arbete att få bort allt avtäckningsvax innan slungning.
Det blir lite mera vax/honung som passerar vaxskruven men bara 1-2% vax följer med honungen till vaxavskiljaren och man kan ha en mindre och effektivare vaxavskiljare med lite bottenvärme.
Mindre och effektivare prylar kostar mindre och man har råd med en vaxskruv som dessutom har en betydligt större attraktionskraft på 2:a hands marknaden än en stor klumpig gammal sump med varmvatten, elpatron och allt skit i rörväg.
Man byter ofta frekvensriktare på apparater, dels ändras valutor/pris/tillgänglighet och så kommer det nya produkter hela tiden.
Vaxskruven har en frekvensriktare från 230V till 3-fas 750W motorstyrning.
Till vaxskruv P200 modell 2012 finns här bruksanvisningen på frekvensriktaren att ladda ner.
Styrningen har också in inbyggd PLC med olika funktioner som styr pressen.
Här kommer manualen på frekvensriktaren till P200 modell 2012.
https://drive.google.com/file/d/0B7qClAm5m4rgemljYXBhSU92a1k/view?usp=sharing
Det finns bara två till-flöden till vaxavskiljaren.
1. från slungan
2. från vaxskruvens honungDet finns bara ett från-flöde från vaxavskiljaren och det är pump och styrning upp till klartanken.
Klartanken tappas nedtill efter drygt ca 1 dygn och då har alla partiklar lagt sig på honungens ytskikt i klartanken. Man behöver bara finsila lätt och sedan fånga det sista goljset i klartanken när den töms.
En enkel men synnerligen effektiv honungsprocess med silning som i princip sköter sig själv.
Själv har jag kört 2 st 600 kg tankar dagligen och tappat fin färskhonung.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
