-
Inlägg
-
Vi har nu under en period läst om Höglandets honung med innehåll av antibiotika, tetracykliner och sulfonamider. Nu i efterhand pågår någon sorts rättarting från företaget över vad som gjorts. Det var så lite och vi visste hela tiden att det var lite men media har förstorat detta menar man. Min undran är när vi vet att vi har kvalster och höga halter av dessa, hur tänker man när vi har gällande behandlingsrekommendationer för dessa små djur och då tar till antibiotika? Finns det någon som ordinerar behandlingen eller får man övertala någon att skriva ut läkemedlen? Jag tycker det verkar oklart och kan inte förstå att man ”i smyg ” vilket det väl måste vara gör så här . Vad blir det nästa gång? Det hjälper väl inte att man nu i efterhand visar länsstyrelsens resultat eller? Vad skall kunderna tro att man gör nästa gång. Jag anser att detta är allvarligt. Det jag menar med allvarligt är att man beslutat sig för denna åtgärd. I efterhand är det detta som är viktigt att vi diskutera. Eller är det så att inom yrkesbiodlingen har andra behandlingsrekommendationer?
Det är skönt för företaget och hela näringen att det hela gick bra och det inte fanns spår av dom icke godkända preparaten i deras honung !
Men att komma med förklaringen
”Men nu är hela historien med livsmedelssäkerheten utagerad och som många gånger förr vid livsmedelslarm blir det gärna en höna av en fjäder.”
Visar att i detta fall har de skitit i de regler och förskrifter som finns/fanns! Det gick bra den här gången! Men det blir lite vilda västern av det hela om man avreglera och använder sig av alla möjliga och omöjliga preparat i kuporna.
Det drar en skugga över hela branschen Man kan ha förståelse för den dilemma som företagare stod inför när den gamla behandlingen inte fungerade, fast i väntan på nya godkända medel kunde de har använt sig av flera beprövade metoder med olika syror.
Klart att dessa kostar en massa tid och pengar, men med facit i handen hade dessa alternativen varit förmodligen att fördra än att man blev svart målade för sitt handlade inför pressen och kåren, och riskerade sitt levebröd och företagets goda namn och vilja som har byggts upp under flera år.
mvh edward 😛
Yrkesbiodlare som använt Apistan under lång tid förstår inte att det uppstår apistanresistens bland Varroan, många har drabbats av detta och man fortsätter med andra kemikalier, även förbjudna.
Att köpa avläggare av dessa odlare blir bara att de skeppar ramar med resistent varroa och som kontaminerats med otäcka kemikalier.
Köp alltså avläggare av andra seriösa laglydiga biodlare!!
Edward, skuggan faller över alla större odlare inom Biodlingsföretagarna, en sluten förening utan insyn. De diskuterar och sysslar med allt som normalt inte är tillåtet. Import (av otäcka kvalster) och drottningar som inte håller måttet.
Det är en tidsfråga innan det händer något ännu allvarligare. Hade det varit en mindre odlare hade man förbjudit och destruerat all honung.
Beslutet är definitivt inte bra för varken Länstyrelsen, Livsmedelsverket eller Jordbruksverket och det förtroende vi andra har för dessa myndigheter.Vill tillägga angående antibiotika i honung.
Höglandets honung skriver om länstyrelsens svar som alltså att det är negativt. Samtidigt säger man att alla prover ligger under gränsvärdet. Ämnena finns således och kan då bara redovisas som mängd med angivet gränsvärde. Höglandets honung tolkar detta som negativt. Ett negativt svar är inget innehåll av ämnena alls.Jag vill inte ge mig in i någon debatt här på forumet, åtminstone inte innan förvaltningsrätten är klara då vi anser att Länsstyrelsen agerat på ett felaktigt sätt. Deras beslut har aldrig handlat om livsmedelssäkerhet utan snarare om bestraffning, vilket inte är deras uppgift.
Vi har såklart handlat på ett felaktigt sätt och vi skulle naturligtvis göra annorlunda givet den kunskap vi har idag. Om det är till någon tröst för er så kan jag berätta att detta har orsakat oss stor skada, både ekonomiskt, tidsmässigt och psykiskt. Vi hoppas att kunder och biodlingskåren så småningom kommer kunna förlåta oss
Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi aldrig har äventyrat
livsmedelssäkerheten och det är en viktig skillnad. Och som vi nu har förstått det kan vi även få använda samma substans i Sverige genom licensförskrivning ifrån läkemedelsverket, och det är inte ens säkert detta behövs då Sverige måste begära undantag för att stoppa preparat som är tillåtna i andra EU-länder och vad vi vet finns inget sådant undantag.Det är klart det hade varit bättre om vi känt till alla byråkratiska detaljer, men varken myndigheterna eller biodlingsorganisationerna har varit särskilt tydliga med att informera om möjligheten till licensförskrivning, det har framkommit först nu på senare tid. Biodlarna har ju över 10000 medlemmar och det finns säkert flera som skulle vilja ha mer utförlig information kring detta.
Mitt huvudsaklig skäl till detta inlägg är dock att vill jag kommentera ryktet om antibiotika. Vad kommer det ifrån? Vi har aldrig någonsin vare sig använt, anklagats för eller varit misstänka för att ha använt antibiotika, inte heller ”förbjudna kemikalier”, de ämnen vi använt är tillåtna inom EU, och används fullt lagligt inom varroabekämpning i andra länder, mycket av det som sagts i media är direkt felaktiga uppgifter.
Misstänker att Birgitta Bengtsson varit inne på vår hemsida och läst provsvaret ifrån livsmedelsverket. Vi lade ut detta för att förhindra spekulationer, men inser nu att det var dumt gjort, verkar ha fått motsatt effekt. Livsmedelsverket gör rutinkontroller av alla livsmedelsproducenter med viss volym och det handlar alltså inte om att någon misstanke har funnits, denna analys gjordes i höstas och har ingenting att göra med ärendet hos Länsstyrelsen. De har ett standardtest för honung, där man testar mot antibiotika och lite annat.
Sen när det gäller gränsvärden så sammanfaller dessa ofta med den detekterbara eller kvantitativa gränsen hos labben, (vilket i dessa sammanhang ofta är 0,01mg/kg). Vilket leder till att labben inte uttalar sig om värden under denna gräns, de nöjer sig med att berätta att inget ämne påvisas i nivåer som är större än t.ex. 0,01mg/kg. Även om man har 0,00 mg/kg i honungen skulle labben inte säga mer än att nivåerna ligger under 0,01mg/kg , och strikt matematiskt är t.ex. 0,000 också ett värde under 0,010 så labbet har absolut inte sagt att värdet varit större än t.ex. 0,000. Skulle vi tolka labbresultaten som positivt bara för att de säger att ”inga ämnen påvisas över gränsvärdet” så får vi den absurda konsekvensen att all honung blir kontaminerad av antibiotika så fort den labbtestas för antibiotika.
Syror skulle inte ha varit praktiskt genomförbart för oss ställa om till med så kort varsel. Vi är ekonomiskt beroende av ljunghonungsproduktionen och att kombinera det med myrsyrebehandling är svårt rent logistiskt, vi skulle behöva anställa ytterligare biodlare, köpa ytterligare forden etc, sen är det är ingen kompetens som är enkel att vare sig hitta eller finansiera med kort varsel. Myrsyra strax innan ljungdrag ger också höga rester av myrsyra i honungen, vilket förvisso är lagligt, men det är inte säkert att vi får sälja det som ”ljunghonung” och ”ljunghonung smaksatt med myrsyra” tror jag inte konsumenterna är lika intresserade av. Syror är heller ingen beprövad metod i större biodlingar och de rapporter vi har fått talar för avsevärt högre vinterdödlighet. Sen det är också problematiskt med syror när det gäller djuretiken, arbetsmiljö och livsmedelssäkerhet. Möjligtvis skulle det kunna funka om färdigdoserade MAQS eller liknande blir tillåtet, men tyvärr verkar det inte hända mycket på läkemedelsfronten i Sverige. Det är en farlig situation, om inget händer snart kommer det bästa alternativet vara att övervintra och varroabehandla samhällena i Spanien och sedan flytta tillbaka dem till Sverige. Jag skulle hellre se att vi försökte övertala läkemedelsverkat att göra Apivar receptfritt.
Varför var ni tvungna att genomföra myrsyrabehandling innan ljungdraget? Det vore intressant att höra lite mer utförligt om bakgrunden till de behandlingar ni genomförde. Det handlar väl om behandlingar utförda 2011?
Jag har förståelse för att det är svårt att med kort varsel ställa om till en helt ny behandlingsmetod, med osäkerhet om resultat bland annat. Men att påstå att det inte är praktiskt genomförbart vet vi ju alla är en lögn. Myrsyrabehandling är ju ingen raketforskning direkt, och inte omöjlig att genomföra på ett tämligen rationellt sätt. Istället valde ni att bryta mot lagen, oavsett vilka bortförklaringar ni kommer med nu i efterhand.
Att sedan Lars-Göran har sagt att valet hade varit att bryta mot djurskyddslagen drar ju bara ännu mer löjets skimmer över Höglandets honung. Om man inte kan mer eller är beredd att ta den hjälp som krävs för att bedriva sin biodling på ett korrekt sätt kanske man ska syssla med något annat?
Till helgen är det fest och partaj!
När ni står där och ska på festen har det någonsin hänt att ni inte han till systembolaget?
Troligtvis inte!
Man väljer vilka saker man tycker är viktigt och vad man vill prioritera eller avstå ifrån.
Man har altid ett val.
mvh edward
Att vi skulle sakna kompetens ger vi dig rätt i men du skall akta dig för att ta vad som står i tidningar för objektiva sanningar.
När det gäller myrsyra är det enligt vår uppfattning inte meningsfullt att behandla efter ljungdraget av den enkla anledningen att vi inte har skördat klart ljungen förens en bit in i oktober och då är det bättre med oxalsyra, men att bara behandla med oxalsyra är inte tillräckligt effektivt. Sedan finns det skillnader mellan större och mindre biodlingar som gör att förutsättningarna för behandlingsmetoder skiljer sig åt. För vår del tar det t ex ett par veckor att åka runt till alla bigårdar.
Tack för svaret om ljungdraget, jag förstår vad ni ser som problemet iaf. Myrsyran blir ju osäker ju senare man kommer med kallare väder. Utan att veta hur ni jobbar tycker jag dock att det borde gå att sköta behandlingen precis i samband med skörd (jag gör själv så) och att ni inte skulle behöva hamna mer än i mitten av september innan det var färdigt. Man vill ju inte gärna vänta till oktober med infodringen heller.
Jag satsar kontinuerligt på att bygga ut min biodling och honungsproduktion. Har kanske kommit halvvägs i antal samhällen jämfört med Höglandes honung.
Jag har inga problem att använda myrsyra eller oxalsyra. I år går det åt ca 30L myrsyra och en regäl dos oxalsyrapulver. Kostnaderna är låga men arbetstiden något marginellt längre.
Oxalsyran är rätt använd nästan likvärdig med många Kemiska preparet. Det finns för mycket skrönor och för många ursäkter inom Yrkesbiodlingen där enda utvägen är kemiska preparat. Att fortsätta använda Apistan nu betyder bara att brukaren hamnar i samma resistensfälla som andra har hamnat i.
Yrkesbiodlare drabbas oftare än andra av preparat resistens, sjukdomar, AY och problem med virus och försvagade bin, minskad bistyrka pga sitt sätt att sköta sina biodlingar. Ser man det ur ett ekonomiskt perspektiv är det i längden självdestruktivt. Vi kommer att se mera av (kanske ekonominskt) kaos och ökad användning av giftiga kemikalier inom Yrkesbiodlingen framöver. Man kan fråga sig hur långt de är beredda att gå innan det kommer en vändning, en ny attityd till hur man uppnår en förbättrad bihälsa.
Jag anser att det finns inget att skylla på eller ursäkta sig för att inte använda ekologiska metoder om man använder rationella verktyg och förångare. Har man väl forcerat tröskeln mentalt så fungerar det alldeles utmärkt.
De giftigaste kemikalierna är Apistan och andra icke tillåtna kemiska preparat om man ser det ur ett cancerogent perspektiv. Lantbrukare är väl så representerade i olika cancertyper, det finns tydlig statistik. Alla brancher har sin statistik och jag tror inte det finns några anmälda skador av Myrsyra och Oxalsyra inom biodlingen.
Min fru är en av landets främsta Onkologer verksam på KI/KS och efter den information jag fått av många nämnda kemikalier i den utredning jag själv gjort är Myrsyra och Oxalsyra (under ordnade former) ett givet val.
Myrsyra är starkt frätande (60-85%) och Oxalsyran (3-4%) är i giftig. Men dessa kemikalier är biologiskt nedbrytbara och är upplösta/borta efter ett antal veckor.
Vad vill man säga med sitt varumärke ?
Vad tycker kunderna om en varumärke och produkt ?
En program om hur kunderna upplever och beter sig mot producenter
Mardrömmar i affärsvärlden Marknadsföring och pr i motvind
Affärsvärlden är full av risktagande och misstag som blivit till rena mardrömmar. Vilka mekanismer är det som avgör om en idé blir en succé eller en katastrof? Ekonomijournalisten Evan Davis undersöker några av affärsvärldens mest flagranta misstag från 1970 fram till i dag.
mvh edward
Måste väll gå att slå ner ordentligt på sånt här ? Eller blir det bara fyfy och så kan de fortsätta?
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
