-
Inlägg
-
Normalåret bör man inleda det kommande årets biodling den 1-14 augusti. I Skåne infann sig slutet på ”draget” 27 juli i år, där det inte finns ljung eller insådda biväxter.
Vill man ge sina samhällen bästa möjliga förutsättningar inför övervintring och inledningen av 2017 års säsong bör man agera nu.
Själv slutskattar jag, kollar så det finns ägg och yngel, ger en korttidsbehandling med myrsyra, samt börjar ge s.k. 50/50-lösning. (Hälften socker, hälften vatten) Därefter ger jag 3-4 dl 50/50 var 3-4:e dag i en månads tid.
De samhällen eller avläggare som inte har 8 ramar täckt yngel 31/8 slås ihop två och två, och runt 1/9 ger jag Bifor. 21,5 kg Bifor = 16 kg torrsocker.
Runt 20-31 december ges oxalsyrebehandling. OBS! Oxalsyerbehandling är INTE en varroabehandling för 2016, utan enbart för att ge bina bästa möjliga förutsättningar inför 2017. Vinterbina, som läggs som ägg under augusti och första halvan av september, bör bildas EFTER en varroabekämpning av endera slaget.
Bra sammanfattning, och detta sätter igång tankarna till nästa säsong.
Jag vet många som ger små givor av sockerlösning, och jag har nog inte riktigt fattat varför. Är det för att få samhällena yngelfria utan att de svälter?
Blir ju många besök i bigården för detta.Nej, det är ju för att maximera Drottningens äggläggning under perioden då vinterbina läggs. Man simulerar ett drag helt enkelt. Viktigt att då och då kolla så att de inte får för mycket och börjar lagra in som vintermat i ramarna. All 50/50 ska helst omsättas i yngel.
Nej, det är ju för att maximera Drottningens äggläggning under perioden då vinterbina läggs. Man simulerar ett drag helt enkelt. Viktigt att då och då kolla så att de inte får för mycket och börjar lagra in som vintermat i ramarna. All 50/50 ska helst omsättas i yngel.
Vad menar du skulle hända om fodret, som inte går åt till ynglet, lagras in?
Vad menar du skulle hända om fodret, som inte går åt till ynglet, lagras in?
Misstänker att det kan bli ganska lite plats för drottningen att lägga om fodret täcks.
Vad menar du skulle hända om fodret, som inte går åt till ynglet, lagras in?
Misstänker att det kan bli ganska lite plats för drottningen att lägga om fodret täcks.
Alldeles riktigt. Får de hela vintergivan 1 augusti så begränsas Drottningens utrymme till äggläggning. Jag brukar ge 50/50 hela augusti, och vintergivan 1 september. På så vis säkerställs mängden unga vinterbin vid invintringen.
Drottningen får väl nöja sig med yngellådan för sin äggläggning. Skulle det lagras in något av drivfodret så är det ingen katastrof. Då behöver de inte svälta i alla fall. Se bara till så det finns pollen för fodersaftproduktionen.
En annan faktor som spelar in vid Drottningens äggläggning är om bina sitter på förråd kontra om det flödar in nytt foder. Det blir en avsevärt högre äggläggning i antal om bina får 50/50-lösning som simulerar ett kraftigt nektardrag, jämfört med om de bara sitter på ett stort lager i ramarna.
I den bok som i alla fall tidigare använts i grundutbildningen – Bin till nytta och nöje – står under rubriken Vinterfodring bl a att man vill undvika att drottningen lägger ägg i anslutning till vinterfordringen. ”Sent födda bin vill vi undvika, de blir inga bra vinterbin.”.
Jag tolkar det som det diametralt motsatta mot vad Thomas Henriksson förespråkar.
Hur ska en stackars nybörjare göra?
Bin som blivit till under augusti och första halvan av september är inte ”sent födda”. I mina samhällen blir i stort sett samtliga vinterbin till under augusti månad.
”Sent födda bin” är snarare bildade under oktober skulle jag påstå.
Varför vill man inte ha alldeles för sent födda bin, typ oktober? Har dessa fått för lite pollen under sin uppväxt (draget är ju slut när de växer upp), eller har det blivit för kallt i kupan under deras uppväxt? Annat..?
Varför vill man inte ha alldeles för sent födda bin, typ oktober? Har dessa fått för lite pollen under sin uppväxt (draget är ju slut när de växer upp), eller har det blivit för kallt i kupan under deras uppväxt? Annat..?
Det kan ha blivit för kallt ute för att de ska kunna företa en rensningflygning innan bina ska klunga sig för vintern. De hinner heller inte bygga upp sina kroppsreserver av fett och protein.
Det kan ha blivit för kallt ute för att de ska kunna företa en rensningflygning innan bina ska klunga sig för vintern. De hinner heller inte bygga upp sina kroppsreserver av fett och protein.
Exakt så! Dels möjligheterna till att ha blivit flygbin innan vintern, och dels det jag själv uppfattar som allra viktgast för bra vinterbin – fettillgången under uppväxten. (Pollentillgången)
Men med denna speciella höst när det är sommarvarmt ute måste det finnas gott om tid för rensingsflygning, även en bit framöver? Hur kallt ska det bli när de inte flyger ut för rensning?
Men med denna speciella höst när det är sommarvarmt ute måste det finnas gott om tid för rensingsflygning, även en bit framöver? Hur kallt ska det bli när de inte flyger ut för rensning?
Problemet är att man aldrig vet i förtid hur vädret ska bli. Det är en fördel att, i alla lägen inte minst i honungsproduktionen, tänka på att iden från ägg till färdigt flygbi är över en månad. När temperaturen utomhus stadigvarande är under 13-14 grader börjar bina klunga sig för vintern och flygningen dras in mer och mer. Finns en massa nödiga ungbin så oroar det samhället och påverkar övervintringens resultat.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
