EU och FN kom gemensamt överens om att det behövs en dag för att uppmärksamma bina, se hur viktiga de är och göra något åt att de snabbt minskar i antal. Pådrivande i förslaget var ett annars i världspolitiken ganska oansenligt land: biodlarlandet Slovenien. Här berättar vi om världsbidagen och dess tillkomst.
Det lilla landet alp-och medelhavslandet Slovenien, stort ungefär som Skåne och Blekinge tillsammans, på samma gång en del av Centraleuropa och Balkan var tidigare del av stadsbildningarna Österrike-Ungern och Jugoslavien har bara 2 miljoner invånare. Men även små länder kan göra avtryck, och det är vad Slovenien gjort då 20:e maj nu uppmärksammas internationellt och sätter ljuset på de små för oss människor livsviktiga pollinerarna, honungsskaparna och biologisk-mångfalds-uppehållarna bina.
Enligt slovenska biodlarsällskapet är slovener emotionellt fästa vid bin, och de hävdar också att uttrycken ”biodling är lantbrukets poesi” först användes i landet. En nyare slogan ska vara ”att vara sloven är att vara biodlare”. En viss sanning ligger det i det, då 4 av 1000 innevånare i det lilla landet är biodlare, förmodligen unikt i världen. Detta sällskapet har 140 år på nacken, vilket också gäller för tidningen Slovenski čebelar (Slovenska Biodlaren).
Landet har flera bimuseum, till och med ett specifikt sådant för det inhemska Balkan-baserade carnioliska honungsbiet (Apis mellifera carnica). Det invigdes i den lilla staden Višnja Gora 18:e maj 2018, två dagar innan den första internationella världsbidagen, samtidigt som en staty av biarten placerades på en av stadens torg. Man har också tryckt ett 2-euromynt med bimotiv.
Det var slovenska politiker som drev på i FN om en internationell världsbidag, för att uppmärksamma att vi med moderna insektsbekämpningsmedel, teknik och ökande miljöförstöring behöver tänka på bina. Tidigare initiativ inom landet har varit Honungsfrukost (där dagisbarn och lågstadieselever fått äta honung till frukost i skolorna), Biodling för skolklubbar som sprider kunskap om biodling samt det faktum att landet redan 2011 förbjöd neonikotinoider, ett bekämpningsmedel som är en av de största anledningarna till att bina överhuvudtaget dör ut. Flera EU-länder har följt sen dess.
Förslaget om en världsbidag togs först fram 2014, och det tog sedan till den 20:e december 2017 för att få igenom det hos FN. Att få ett förslag att gå igenom i både EU och FN och landsbruks, skogsbruk- och livsmedelsministern Dejan Židan har kallat för ”det självständiga Sloveniens största diplomatiska bedrift”. Hur gjorde man? Man sammanförde frågor om hunger och den växande svälten, miljöförstöring och biologisk mångfald och hållbarhet, men ett annat argument som också hållits fram är också ekonomiskt: världens pollinatörer beräknas stå för ekotjänster värda över 5000 miljarder kronor och att de minskar i antal anses vara ett hot mot världens livsmedelsförsörjning och för den biologiska mångfalden.
Den första världsbidagen såg alltså dagens ljus den 20:e maj 2018 och ”firades” på många olika sätt, med huvudsyfte att ”öka kunskapen om bin och andra pollinatörer, hoten de står inför och deras insats för en hållbar utveckling”, med ett flertal konferenser. Argentinas jordbruksdepartement höll runtom i landet en hel ”honungsvecka” med ett flertal konferenser kring ämnet, i slovenska Brdo pri Kranju deltog ministrar från 22 länder och sajten Worldbeeday.org berättar om konferenser i bland annat Kanada, Italien och delstaten Tamil Nadu i Indien.
Worldbeeday.org skriver dock att detta bara är början. Man vill förutom att höja medvetandegraden om bins vikt för ekosystemet och ekonomiska fördelar bland annat också förklara bin vara en utrotningshotad art på EU-nivå och få större stöd för forskning om bin och hur de kan överleva. Om Anton Janša, den slovenske nationalhjälten och ”fadern för den moderna biodling”, som föddes just den 20:e maj, levt idag, hade han förmodligen svällt av stolthet.
Fakta om Anton Janša :
Anton Janša föddes 1734 i det dåvarande kejsardömet Österrike-Ungern, numera Slovenien, av slovenska föräldrar på en plats som heter Breznica i Carniola-regionen (som gett namn åt det carnioliska honungsbiet). Han skulle komma att bli en stor målare och jordbrukslärare vid det habsburgska hovet i Wien. Han inledde sina studier som målare, men upptäckte snart att hans sanna intresse var biodling. Hemmavid hade hans pappa hundratals bikupor och grannar brukade samlas i deras by och diskutera jordbruk och biodling.
1769 började han jobba fulltid som den första kungliga läraren i jordbruk i det österrikiska kungadömet. Han höll sig med bin i Augarten, de kejserliga trädgårdarna i Wien, och reste runt i riket och presenterade sina observationer. Han skrev två böcker (på tyska men här med sina engelska titlar): Discussion on Beekeeping kom ut 1771 och hans sista verk, A Full guide to Beekeeping, kom ut postumt 1775, två år efter hans död. Där stod ett av hans mest spridda citat: ”Bin är en sorts flugor, hårt arbetande, skapade av Gud för att förse människan med allt tänkbart behov av honung och vax. Av alla Guds skapelser finns ingen som jobbar så hårt och är så användbar för människan men samtidigt kräver så lite uppmärksamhet för att frodas som biet”.
Han är känd inom biodling för bland annat att ha förändrat formen och storleken på bikupor så att de kunde staplas i block och förslagit att man borde flytta bikupor nära betesmarker. Hans första bikupa i Breznica är bevarat av slovenska biodlare, 1884 försågs hans födelsehus en plakett med hans namn, jordbruksmuséet i Radovljica har namngetts efter honom och nu har alltså hans födelsedatum 20:e maj även inspirerat till den årliga internationella Världsbidagen.
Text: Arvid Svenske
