-
Inlägg
-
Jordbruksverket nyss:
Den allvarliga bakteriesjukdomen amerikansk yngelröta har påträffats utanför Enköping. Bisamhällen med kliniska symtom på sjukdomen har avlivats. Nu pågår undersökning av fler bigårdar i området. Biodlare med bin i Enköpingstrakten uppmanas till extra vaksamhet så att sjukdomen inte sprids via exempelvis förflyttning av bin och biodlingsutrustning.
Läs hela artikeln – Klicka på länken
http://www.jordbruksverket.se/5.16b04c01371197347d80001685.htmlMin anm: Yngelrötesporer smittar i många decennier. Som mjältbrand. Snälla, bränn gamla grejor.
Vad är värsta smittkällan? om det är gamla sporer borde gammalt vax vara en ponentiell spridare av sporer mera än typ redskap. Alltså gammalt kupmaterial i synnerhet ramar med vax.
Egen vaxhantering minskar riskerna. God hygien i kuporna minskar riskerna.
Att använda livsmedelsgodkända plastramar och att rena/utvinna/omsätta sitt eget vax är A & O.
Men biodlandet är så konservativt och föråldrat på sina håll, den måste förnyas och att vi inriktar oss mera på hygienfaktorer än att stå och påta i kuporna.
Eget vax, vaxförnyelse, skifta ut ramar som bina invintrat på. Det gör man enklast genom att enbart använda t ex 3/4 langstroth och 3 lådor för yngel.
Den lådan bina invintrat på skiftas ut och när man lägger på låda #3 skiftar/checkar man in nya fräscha ramar.
Hur enkelt som helst, hur bra som helst och man har bara fördelar (även med avläggarbildning).Vad är värsta smittkällan?…
Smittkällan är foder kontaminerat med sporer. Fodret kan vara honungsrester som sitter kvar i ladugårdväggar, och det kan vara ett sjukt samhälle som blir rövat eller att man flyttar ramar med honung (yngelramar mest känsligt) mellan samhällen. AY dyker karakteristiskt upp i två former. Dels på våren inne i samhällen som haft ett ev. osynligt utbrott redan vid invintring så att deras vinter egna vinterfoder blivit kontaminerat. Dels på sommaren, då oftast i starkaste samhället som rövar ett sjukt samhälle inom flygradien.
Smittan sprids inne i samhället först från kontaminerat foder som matas larver, sedan med städbin som städar infekterade ramar och sedan matar yngel eller kontaminerar foder.
Ramar från bisamhällen som haft yngelröta är såpass kontaminerade att det enda vettiga är att bränna dem (ja det säger ju lagen också). Jag har hört en bitillsyningsman säga att foderramarna kan man i princip använda till andra samhällen, men detta är helt fel, de är livsfarliga för bin (men ofarliga för människor).
Eget vax hjälper inte, smittan hämtar bina in utifrån om den funnits i området senaste århundradet, det räcker att någon renoverar så kan sjukan poppa upp igen.
Att drivfodra samhällen med egen honung ur burk är ungefär som att blanda alla yngelramar mellan alla samhällen i alla ens bigårdar. Inte helt smart egentligen.
En svärm (eller skaksvärm) som slås in på mellanväggar blir av med all smitta. Sporerna sitter i honungen som bina har med sig i honungsblåsan, men på mellanväggar hinner denna kontaminerade honung bli konsumerad av vuxna bin innan det finns larver som är mottagliga för smitta i samhället. Finns det mycket AY i området där man har sina bin kan det därför vara en idé att invintra på mellanväggar vissa år, då tar man effektivt bort smittkedjan ur sina egna samhällen. Det är långt ifrån alla AY-utbrott i ett samhälle som blir så omfattande att det ger kliniska symptom!
Det finns ju saker man kan göra inom en bigård utan några som helst problem. Har man någon allvarlig sjukdom kan man räkna med att alla kuporna på den bigården har det. Är det då AY i en så ryker alla ändå.
Inom bigården kan man flytta mellan kupor utan risk att det blir värre än värst.Att egen foderblandning socker+vatten skulle vara en smittkälla tvivlar jag på.
Att hålla omsättning på vax och att låta den låda bina invintrat på saneras och smältas om anser jag är ett bra sätt att ha bra hygen i kuporna. Det syns tydligt i EPS kupor.
9 av 10 ramar som möglar är träramar, därför tror jag trä inte är så lämpligt i kupan som många påstår.Vi får sällan uppgifter angående AY om vem, antal bigårdar, antal kupor, typ av lådor, typ av ramar etc. Det skulle vara intressant att följa sådan statistik och se trender på utbrotten. Drabbar det stora odlare mera än små odlare etc?
Förebyggande åtgärder
Bisamhällen som är starka och som inte
utsätts för onödiga påfrestningar har bättre
möjlighet att själva klara av och rensa ut små
angrepp av yngelröta innan de kan upptäckas
av biodlaren. Biodlaren kan minska sannolikheten
för ett utbrott av sjukdomen genom
att hålla hög vaxomsättning i biodlingen. En
omgång vax från yngelrummet bör smältas
ner och ersättas med mellanväggar inför
varje säsong. Genom att utforma driftsformen
på rätt sätt kan spormängden hållas tillbaka
till ett minimum för att på sikt inte vara
påvisbar om ingen förnyad smitta sker. En
hög vaxomsättning är också att rekommendera
mot andra sjukdomar med vaxburen
smitta som t.ex. nosema och kalkyngel.
Att fodra med honung från andra bigårdar
ska alltid undvikas på grund av smittrisken.Likaså är försiktighet påkallad vid användning
av gemensam utrustning bland flera
biodlare för slungning och honungshantering.
Om så sker bör utrustningen göras rent
ordentligt mellan varje användare för att
minimera risk för smittspridning.Mera finns att läsa via ..
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Jordbruksinformation/jo05_16.pdf…
Vi får sällan uppgifter angående AY om vem, antal bigårdar, antal kupor, typ av lådor, typ av ramar etc. Det skulle vara intressant att följa sådan statistik och se trender på utbrotten. Drabbar det stora odlare mera än små odlare etc?Mycket intressant frågor!
Kan man finna en korrelation och kausalitet mellan utbrott av sjukdomar och andra parametrar så har vi också möjligheten att göra något aktivt åt det.
Annars blir det bara detta utbrott ytterligare ett tillskott till statistiken.Nu har man hittat mera yngelröta i samma område och områdesutvidgningen pågår.
Nu vill det till att alla har anmält sina uppställningsplatser. Personligen tror jag att det finns otaliga bikupor som ingen anmält.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/405Det som är intressant för mig är varför finns smittan just där?
De fall av amerikansk yngelröta som jag känner till sen tidigare där sjukdomen poppar upp lite varstans är resultat av vandringsbiodling eller import.
Importerad kontaminerad honung anses vara orsaken till att Australien fick amerikansk yngelröta.De som ägnar sig åt att flytta kuporna till pollineringsområden har ofta ett större antal kupor, och får de då in amerikansk yngelröta så sprids det lätt bland de flesta samhällena som sedan flyttas runt. Dessutom minskar ofta tiden som biodlaren lägger per kupa med antalet så det tar längre tid att upptäcka att nåt är snett.
Möglande ramar beror ofta på felaktig placering av kupan eller problem med ventilationen. Det sätt som jag lyckats eliminera detta på är att ha en tom låda under övervintringslådan. Då det alltid för mig varit de nedersta ramarna som fått problem.
Sen fräscht vax = friska bin, man har i danmark gjort dubbelt vaxbyte på samhällen med amerikansk yngelröta och lyckats få dem att överleva så definitivt spelar vaxkvaliteten roll för binas hälsa. Även ifall amerikansk yngelröta är värst så finns det även andra problem som sprids med smittat vax.
MvH
Håkan B.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
