I Leif Strömberga artikel om funderingar kring det Nationella Programmet (NP) finns takegångar hur vi skall få våra bin motståndskraftiga mot varroakvalstret. Det refereras till en rad storbiodlare som lyckats med att få bina att själva bekämpa kvalstret. Som exempel nämns Kefuss som med hjälp av NP-medel kom till Hässleholm och presenterade sina framgångar.
Den helt övervägande svårigheten med denna avel är att behålla binas övriga egenskapet. Ingen tror att svenska biodlare kan gå tillbaka till sticklystna och svärmiska bin, varken inom småskalig eller storskalig biodling. Nej, då föredrar vi att behandla och behålla våra de bin vi har.
NP-medel har använts till att skissera en avelsmetodik där varroamotstådsförmågan ingår på samma sätt som övriga egenskaper, fromhet, svärmtröghrt osv. Vidare har SLU förslagit hur vi skal kunna mäta förmågan att motstå varroan och presenterat detta i en rapport. Nu är tack vare NP-medlen vägen utstakad som på ett trovädigt sätt kan ge resultat så småningom.
Att följa Leif Strömbergs idé leder sannolikt inte framåt på ett hållbart sätt.