-
Inlägg
-
CB/NM Checkerboarding /Nectar Management
Av Walter Wright, min försvenskade version, det finns några varianter av CB.
CB/NM är ett sätt att stuva om ibland ramar i ett samhälle för att expandera sitt yngelklot för både snabbare och till större volym än i traditionellt skötta samhällen.
I originalversionen används sparade honungsramar men effekten blir påtaglig redan vid utbyggda ramar saxat med rollade plastramar, utbyggnaden av de rollade plastramarna går betydligt fortare.
Vid CB/NM så minskar svärmtendenserna avsevärt i samhällena. Genom att yngelklotet blir så stort hinner inte samhället fylla tomma celler i yngelrummet med nektar och pollen (backfilling) innan svärmsäsongen är över.
Detta behövs för att att förbereda samhället för svärmning. Nektar som samlas in transporteras istället upp till skattlådorna på toppen av samhället och blir till honung för biodlaren.
En sidoeffekt av CB/NM är att drottningen ofta byts ut genom stilla byte när svärmsäsongen är över. Drottningar som kommit till pga stilla byte har haft perfekta förutsättningar under sin uppväxt och har potential att bli riktigt bra. Samhällen som haft stilla byte noterar jag i Beetight (loggen) och vill bevara denna fina egenskap.
Efter lådskifte när det är dags för låda nummer 3 så skiftar man utbyggda ramar i låda 2 och flyttar upp ramar från låda två. (Höremetoden påminner en del om detta).
När man ändå skall lägga på låda 3 är detta en relativt enkel åtgärd. Allt man gör i kupan kostar tid och arbete. Det gäller att selektera ut den skötsel som är meningsfullt och ger mest för den tid man lägger i kupan.
Länk till referens Höremetoden, Thomas Dahl.
http://www.mamut.net/bigardenhb/subdet17.htmLänk till originaldokumentet.
http://www.beesource.com/point-of-view/walt-wright/nectar-management-101Hur sparkar man igång en kreativ diskussion om driftsformer?
Att förfina olika driftsformer är intressant. Man vill vara så kreativ som möjligt de 5-6-7 gånger kupan besöks under en sässong. Alla vill vi ju ha stora honungsskördar och många bin till avläggare och drottningodling.
I en tidigare tråd diskuterades det att det var viktigt med starka och friska bin. Om vi utgår från tumregeln att starka samhällen ger små problem medan svaga samhällen oftast förorsakar större och flera problem.
Det är viktigt att få upp bistyrkan i tid inför oljeväxter typ höstrapsen som oftast ger stora honungsskördar. Där är det viktigt att få igång bina tidigt.
Höstraps är alltså den raps som sätts på hösten men blommar på våren i Maj/Juni ungefär samtidigt med Maskrosen.
Vårraps som sätts på våren och blommar på hösten ungefär samtidigt med Vitklövern så har vi detta klart.
Starka samhällen med stor bistyrka dvs många bin ger större honungskördar pga flera dragbin. Att hålla samhället trångt på våren motverkar alltså en stor honungsskörd. Vårutveckling och att ge dem utrymme till den utvecklingen är viktig. Detta fungerar bra om man invintrar på två lådor.
Med två lådor har man senare möjlighet att skifta dessa lådor och ge bina möjlighet att fortsätta sin expansion i övre lådan.
När låda två börjar bli trång så lägger man på låda tre och skiftar hälften av ramarna mellan låda två och tre.Det finns en del olika varianter på detta men ursprunget kommer från Walter Wright, CB/ Nectar Management 101 som publicerades 2002.
Det är svärmhämmande och fungerar. Det blir bättre utbyggnad av ramarna. Det blir betydligt mera bin. Jag ser påtagliga förbättringar i mina kupor.
I Bromma har det här fungerat bra, har inte haft en enda svärm här, det har blivit som mest 86 kg i en kupa och 750 kg på 14 samhällen varav några var avläggare.
Skall vi försöka diskutera detta nu när förhoppningen är att det är lugnt här och försöka få till något generellt t ex grafiskt och enkelt action schema med lite tider med målsättning att öka skörden och kanske hålla bina friskare inför vintern.
Vi förutsätter att vi jobbar med lådor där detta är möjligt. Har man Dadant får man hoppa över lådskiftet. Har man ingen extra låda hoppar man denna också.
Det diskuteras för lite driftsformer. Oftast blir det kaos för att alla gör olika men någonstans där finns det någon logik som gör att man måste fundera. Vad är bra och var är bäst? Det kan göra skillnad.
1. Vårkoll
2. Lådskifte
3. CB/NM på med låda 3 och spärrgallret.
4. 3-4 skattlådor – är vädret rätt finns inget som typ kallas kylt yngel.
5. Skattning
6. Slutskattning och ev lite rekonstruktion
7. InvintringVid någon av punkterna kan man samtidigt utföra sin varroa behandling.
Detta kan också diskuters!
Jag diskuterar gärna olika driftformer, jag blev imponerad förra året av din Bromma bigård som gav 750 kg på 14 samhällen utan vad jag förstå någon tillsyn på sommaren. Jag ska själv försöka ställa upp lite kupor i Gröndal om jag hittar någon bra plats och försöka mig på din strategi. Skulle du kunna skriva ungefärligt datum på din 7 besök i kuporna? Annars så vandrar jag på rapsen med huvuddelen av mina kupor och då spelar ju fler faktorer in i driftformen än med kupor som står stationärt. Jag tror att ha bikupor i städer är underskattat, det finns fruktansvärt massa blommor i Gröndal och Midsommar kransen under en stor del av våren och sommaren, problemet är väll att hitta en plats där dom får stå ifred.
86 kg är en stapel på 3 yngellådor och 5 skattlådor med spärrgaller mellan, fullt möjligt med raps och där det finns blommande växter hela sässongen med Lind och Hallon på slutet.
Det är bl a den frågan jag vill ha ett bra svar på här att vi skapar ett lättförståelig graf med lite tidsintervall på en effektiv form som skulle kunna passa alla även om det kanske inte blir optimalt för alla. Men förbättring är bra nog, ett steg på vägen.
Det finns gamla regler typ skattlådor på när körsbären blommar. Man kan enas om en fungerande, säker och tillförlitlig referens och räkna både framåt och bakåt.
150 sådana produktionsamhällen skulle sitta mums i min biodling, kanske andras också 🙂
En bra produktiv drottning förutsätts kanske.
Annars så vandrar jag på rapsen med huvuddelen av mina kupor och då spelar ju fler faktorer in i driftformen än med kupor som står stationärt. Jag tror att ha bikupor i städer är underskattat, det finns fruktansvärt massa blommor i Gröndal och Midsommar kransen under en stor del av våren och sommaren, problemet är väll att hitta en plats där dom får stå ifred.
Står dina samhällen mot rapsen skall du ha 80+ kg i dina kupor. Man kan nå ett snitt på 50+ i trädgårdsstäder med t ex Lind som kan ge bra varma och omväxlande blöta somrar. Båda honungssortera behövs och personligen tycker jag att bara raps är lite trist och en del annan sorthonung lite för frän. Då har man möjlighet till blended, sorthonung skall innehålla minst 50+ procent av just sorten om jag förstått reglerna rätt.
Ja det där är en maffig kupa, såna vill man ha 🙂
Tyvärr har jag dålig koll på vad mina enskilda samhällena drar in, men att jag har starka samhällen som drar in 80 kilo är jag rätt så säker på. Jag tror att man inte får vara rädd för att testa lite olika metoder för att hitta en driftform som passar ens förutsättningar. Det är ett avlångt land, folk har olika kupor och ramar med olika bi raser i och med olika ambitioner för sin biodling så det är klart att det blir olika drift former. Själv är jag väll lite mer åt det kommersiella hållet, jag vill få ut så mycket honung som möjligt med minst nerlagd tid, det gör att jag har möjlighet att ha flera kupor. Drottningens egenskaper är en av dom större faktorerna eventuellt den största som styr driftformen, om man har drottningar som farsan hade när jag var liten där alla starka samhällen svärma minst en gång då måste man ju kontrollera kuporna en gång i veckan annars har man inga bin kvar.
Jag ska testa din CB metod med några samhällen denna säsong.
Bra drottningar går att få tag på. Jag har brist på utbyggda ramar och kör så här för att få så mycket utbyggt som det bara går. Kupor mot raps är också bra för utbyggnad.
Att använda CB/NM med sparade honungsramar är uteslutet, då binder man för mycket honung till detta dvs en massa slantar. Det går lika bra med utbyggda ramar och även blanda som jag med mellanväggar för att få de utbyggda.Självklart finns det olika kupor, olika målsättningar och ambitionsnivåer. Man sköter sin Biodling som man vill. Man måste ändå kunna diskutera andra former.
Hur sparkar man igång en kreativ diskussion om driftformer?
Med två lådor har man senare möjlighet att skifta dessa lådor och ge bina möjlighet att fortsätta sin expansion i övre lådan.
När låda två börjar bli trång så lägger man på låda tre och skiftar hälften av ramarna mellan låda två och tre.Vi förutsätter att vi jobbar med lådor där detta är möjligt. Har man Dadant får man hoppa över lådskiftet. Har man ingen extra låda hoppar man denna också.
Det går att göra en variant av detta manöver med dadant lådan igenom omflyttning av ramar och att man spränger klotet, ställer man tomma ramar eller öppnade honungsramar i mitten av klotet flyttar de om honungen, det kommer i omlopp och äggläggning sätter fart.
mvh edward 😛
Länk till referens Höremetoden, Thomas Dahl.
http://www.mamut.net/bigardenhb/subdet17.htmJag kan inte läsa mer än första sidan i Thomas Dahls länk. Det står att man ska läsa vidare genom att följa länkar (?) men jag hittar dem inte. Tror dock att jag skulle behöva en sån här text på svenska om jag ska förstå helt och hållet….
Jag har inga problem att gå till andra sidor på denna hemsida. Att översätta referenser till Svenska är ett lite för stort jobb tidsmässigt. Det kanske finns en översättning någonstans.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
