-
Inlägg
-
Lägger in en länk till Bi-cykel-metoden – av Thomas Dahl.
Delar av artikeln fanns med i BT för ett tag sedan.https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgTkhYX2dpYmtuRkU
Jag lägger en liten kommentar i denna tråd angående alla artiklar om svärmning i Bitidningen.
Tema ”Svärmning” Bitidningen #4 April 2010.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/929/BT_4-10.pdf
I denna artikel står det åtminstone orsakerna bakom och lite vad som påverkar svärmning.Tema Ta hand om ”svärmningen” i nya Bitidningen #6 Juni 2012.
Här handlar det väldigt mycket om att ta hand om svärmar.Tema Njutning i höstmörkret … i Bitidningen #11/12 Nove/Dec 2010.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/929/BT11-10.pdf
Här tar man förvisso upp Bi-cykel-metoden men inga tydliga kopplingar till CB/NM, Höremetoden eller Walt Wright CB/NM.Alla dessa metoder har för sig svärmhämmande effekter. En svärm – för många kanske en lycka (ett nytt samhälle) medan för andra något annat – ett problem, något oönskat, en nära på förlorad honungsproduktion från ett sådant samhälle.
Man kan ju fråga sig om det inte hade varit i sin tid att informera om hur man på lämpligaste sätt FÖREBYGGER svärmning och svärmtendenser. Det finns många beprövade sätt som verkligen fungerar.
Svärmning går inte att reducera helt men man kan minska ner riskerna betydligt.
En liten fortsättning på Driftformsdiskussionen.
En regnig dag ritade jag ett schema med 10 punkter om en årscykel i bigården med avseende på händelser, transport och besök i bigården.
Momenten kan utföras vid t ex 6 besök i bigården och därmed kan man utföra mera än ett moment under ett besök.
Numreringen 1-10 är efter händelser/moment som skall utföras.
(1) är första besöket (Vårkoll) efter vintern och (10) är sista inför vintern.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgRWtmU0lpQ2NFR3c
Det kommer beskrivning på de olika punkterna. Tiden mellan pilarna är [VINTER].
Ramformatet är tänkt enligt 3/4 Langstroth.
En fundering….har du nåt ilägg för kontroll av varroa eller öppen nätbotten?
Kalla vårar kan man få bättre utveckling av samhällena om man ”stänger” igen nätbotten och undviker drag. För tanken med lådskiftet på våren (låda 1 och 2) är väl att få ner yngelklotet och expandera under ifrån?Vi jobbar så olika.
Nedfallsprov gör man förstås inte i samtliga kupor, man tar något signifikant stickprov på någon kupa i en del bigårdar. Visar det sig att det behövs åtgärder får man göra det, men inte förr.
Målsättningen är att minimera lyft, genom att arbeta så rationellt som möjligt. Att inte släpa med mera material än nödvändigt. Försöka vara kreativ.
Moment som yngelyppflyttning, stänga nätbotten, eller toppventilation oavsett väder förekommer inte längre.Det finns en tumregel som alltid fungerar. Många bin ger mera honung! och för att få upp antalet dragbin i tid kan man göra sådant som alltid ger effekt.
Lådskiftet gör man när översta lådan har massor med bin och man vill att bina skall fortsätta i undre lådan fast i översta positionen.
Denna låda hinner också bli full och då sätter man på låda #3 och tar med t ex spärrgallret samtidigt. När man lägger på låda #3 kan man skifta lite ramar mellan låda #2 och låda #3, blandat utbyggda ramar och mellanväggar (rollade plastramar).Det har en svärmhämmande effekt, jag anser det fungerar bra. Det blir många bin i dessa kupor och det är målet med enkla billiga åtgärder.
Det finns förstås specialfall, vid drottningodling etc. Du kan man med fördel flytta upp yngelramar beroende på vilken metod man använder.
Kalla vårar kan man få bättre utveckling av samhällena om man ”stänger” igen nätbotten och undviker drag.
Kör själv med denna arbets metod med universal botten, extra arbeten består av att sätta igen den bakre ventilation med tejp eller en bräda som kan förvaras i bottnen eller på annan lämplig ställe.
Det blir stor skillnad på bi massan igenom att dra igen ventilationen på våren och att låtabli eller glömma.
Lämplig tid att stänga igen är efter vår rensningen när yngel utvecklingen är igång när sälgen blommar.
mvh edward 😛
Edward, man gör det man tror på själv. Vi har olika material, det är större ”genetisk” skillnad mellan biodlare är mellan bina om man skall fynda till det lite.
Jag använder bara 3/4 Langstroth rätt igenom och en vanlig Nacka nätbotten. En helt vanlig Nacka kupa där lådskiftet, avläggarbildningen och ramformatet i hanteringen är det viktigaste.
Det passar mig utmärkt och bina klarar sig under alla omständigheter. Bina är anpassningsbara men inte vi biodlare. Arbetet handlar mycket mera om oss och vår ergonomi, våra ryggar, vår logisstik än om bina.Thomas Dahl beskriver det på ett ganska bra sätt i sin ingress.
”Jag tänkte därför berätta hur den biodling jag känner bäst ser ut idag, nämligen min egen, som i nuläget består av ca 150 samhällen. Syftet är endast att påvisa hur en egenpåhittad driftsform kan se ut, utan att lägga värderingar på andras sätt att agera. Jag, liksom förmodligen du som läser detta, försöker inte att uppfinna hjulet igen och begå en massa misstag. Man snappar upp vad man kan från andra och litteraturen och lägger sedan till lite egna erfarenheter, oftast baserade på lokaltypiska omständigheter, och plötsligt så har man en driftsform som fungerar.”
Kortfattat vill jag bekämpa lite onödigt arbete som många andra kanske gör. Att försöka få till en kalkyl som fungerar i tid och rum. Att lägga ner tid på moment som inte motsvarar åtgärd och verkan i effektivitet skall alltså bort. När jag ser alla dessa fågelnätarrangemang mot talgoxar blir jag matt och trött för att ta något exempel.
Samtidigt som allt bedrivs utan kemikalier, alltså ekologiska metoder och samtidigt vara observant på sjukdomar. Svärmtankarna har jag lagt åt sidan och använder svärmtröga bin tillsammans med min variant på Höre/CB/NM vad det nu blir.
Vill man använda kemi kan man minska schemat ytterligare, men det vill inte jag.
Övrig tid kan jag lägga ner på drottningodling, där kan jag få utlopp för allt och mixtra hur jag vill. Här finns också metoder och här har man ändå chansen att vara lite mera innovativ. Min stora kontakt med bina sker alltså i drottningodlingen.
Helt rätt Sten-Åke, det gäller att vara så effektiv som möjligt i sin biodling om man har många kupor och har det som deltidsjobb / levebröd. Blir ju skillnad om man har ett fåtal kupor eller drygt hundra.
Men att ”ombona” bina på våren ser jag som ett enkelt och effektivt sätt att få upp bimassan. Och även vad gäller Lågnormal kan lådskifte ge bra skjuts på yngelklotets utveckling då bina gärna sitter på andra lådan i april/maj.
Yngeluppflyttning gör jag vid drottningodling eller som svärmförhindrande åtgärd men förekommer inte så ofta numera. Bättre att flytta upp eventuell honung och dela yngelklotet med utbyggda ramar eller rollade ramar.
Däremot håller jag sällan, eller rättare sagt aldrig på att räkna nedfallsprover.Men diskussionen i denna tråd är intressant, jag försöker själv hitta en metod som gör mitt arbete med bina så tidseffektiv som möjligt.
Det här är superintressant. Om man kan hålla dubbelt så många kupor med en samordnad arbetsinsats vinner alla på det.
Hoppas att flera kommer med synpunkter. Skall fortsätta skriva klart när jag får lite tid över.Sten-Åke: Du får ursäkta, men jag lider lite av matematikskador. I pdf-en till driftsformen så börjar och slutar du året med lådan märkt 2 på samma ställe. Det betyder att du alltid byter ut 1 mot 3. Rimligen byter du plats på låda 2 och 3 när du skiftar ut låda 1. Annars får dras med låda 2 i tid och evinnerlighet. Eller har jag missförsått något?
Tycker det är en mycket intressant diskussion och enligt de linjerna jag försöker driva min biodling. Dock har haft bin alldeles för kort tid för att komma med specifika tips och ideer. Den tydliga skillnaden för mot det som skissas på här är att jag i hembigården, där jag planerar att bedriva drottningodling, har dadant i yngelrummet. Tycker det är mycket behagligare när man ska leta drottningar.
En liten undran om stilla byten. Har du alla drottningar märkta? Jag är sällan så noga med att leta upp visen så länge det ser bra ut med ägg och yngel och har än så länge inte brytt mig om att märka.
Sen så fick jag för mig att jag läst dig skriva att du invintrade på tre lådor. Har du frångått det eller är det minnet som sviker mig?
Numreringen måste ju börja om på våren för att allt skall bli rätt.
Se det som positioner i stället då!Höstens avslut blir på våren.
[ 3 ] –> [ 1 ]
[ 2 ] –> [ 2 ]Jag letar inte heller drottning och bryr mig inte heller om bina har ramar fulla med bin. Då finns hon där och gör jobbet oavsett vem det är. Vid vårkoll och på höstens genomgång kan man ibland vända ut-o-in på en kupa och se vad som hänt. Stilla byte är värt att ta vara på om man har för avsikt att låta bina sköta sig självt.
De jag drar egna drottningar ifrån har idag vit markering av de köpta Buckfast jag tog hem förra året från Svensk Buckfast (ca 70 st).
Jag hade en bigård med så många bin att jag lämnade hela yngeldelen som den stod inför invintringen och stuvade om lite bara. De invintrades på 3 lådor och har fungerat.
Ang numreringen så tar man bort understa vid vårkollen och då finns lådan inte med i schemat!!
De har lika mycket bin i år och nu hoppas jag hinna göra avläggare av dessa och invintra på två.Inga regler utan undantag! Även om man har en driftform eller idé om driftform innebär inte det att det alltid måste vara exakt så alltid på alla ställen. Men den grundläggande idén finns där och så sköter man större delen av sin biodling.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
