-
Inlägg
-
Nej, vi tänker ingenting alls på gaser då vi jobbar i våra kupor är mitt svar. Skulle vi det menar du? Varför skulle vi tänka på eventuella gaser i bikupan blir följdfrågan???
Odörer är däremot känt att vi bör tänka på, bina avskyr nämligen vår parfym, vår svett osv.
mvh
Det ända jag kan tänka mig om man tänker på gaser, vad du nu menar med det är att när man öppnar ett samhälle så kan du känna på lukten om samhället mår bra eller dåligt. om man nu vill stoppa in näsan å lukta, ;D
När biodlaren är införstådd med de olika gaser eller som Curt skriver vätskor som finns i bisamhället. Men också förstår deras samverkan i bisamhället. Det ger i förlängningen färre svärmar eller ingen samt mer honung om det finns förutsättningar för detta. Ett bisamhälle som har eller tänker svärma är rena förlusten för biodlaren.
Drottningen har inga fodersaftskörtlar och kan följaktligen inte omvandla honung själv till den näringsrika kost hon behöver hela livet för att kunna fullgöra sin syssla. Det är fodersaft hon matas med och inte vet jag om det blir gaser av detta. Men det tycks finnas andra som vet. Det är fritt fram för en förklaring.
När biodlaren är införstådd med de olika gaser eller som Curt skriver vätskor som finns i bisamhället. Men också förstår deras samverkan i bisamhället. Det ger i förlängningen färre svärmar eller ingen samt mer honung om det finns förutsättningar för detta. Ett bisamhälle som har eller tänker svärma är rena förlusten för biodlaren.
Är du införstådd i vad du egentligen menar? förklara gärna då, är det något jag missat i min biskötsel? :-X
Bina använder bland annat doftsignaler för att kommunicera, men det är inget som vi biodlare kan påverka. Att hindra ett samhälle att svärma gör du inte med doftämnen… 😮När biodlaren är införstådd med de olika gaser eller som Curt skriver vätskor som finns i bisamhället. Men också förstår deras samverkan i bisamhället. Det ger i förlängningen färre svärmar eller ingen samt mer honung om det finns förutsättningar för detta. Ett bisamhälle som har eller tänker svärma är rena förlusten för biodlaren.
Jag är inte införstådd i dina teser om ”gaser” i bikupan. Jag fick 2013 0,0 % svärmar, upp till 130kg honung per samhälle. Känner mig helnöjd! Vad är det jag behöver förstå??? Har du själv några bin?
Har bin, det är en riktigt intressant och nöjsam livsstil. När det skaffades bin var önskan att få mycket med honung. Nu är önskan lite eller lagom! Allt eftersom över alla år har mycket lärdom, erfarenhet och kunskap erhållits. Mycket genom äldre biodlare, men även genom att läsa böcker. När flera böcker har lästs då har de författarnas kunskaper lagts till i minnet. I biodlandet har flera olika typer av arbetsmoment använts. Bina tillstånd har alltid varit avgörande vilken typ som skulle användas.
Att skaffa sig lärdom om hur ett bisamhälle fungerar i grund och botten gör att biodlingen lyckas bättre. Man förstår först då varför bina gör vissa saker. Såsom t.ex. när en del ambin pendlar med sina antenner över drottningens bakkropp. Där finns många körtlar som skickar ut olika gaser, odörer som binas antenner, känselspröt känner av. Olika typ av gaser förmedlar information till samhällets funktion. I en del litteratur kallas gaser, odörer för feromoner. De olika körtlar som drottningen har på olika ställen på kroppen ger i gasform eller vätska som övergår till gasform information till samhällets invånare om vad de ska uträtta i samhället. Det är drottningen som ensam är härskare i bisamhället. Men en drottning klarar sig inte utan arbetsbin och de klarar sig inte utan en drottning.
Men vad är orsaken till att bina ger drottningen mat tidigt på året?de ger henne mat året om…
Exakt så ja.
Äter hon själv befinner hon sig nog inte i ett bisamhälle i alla fall… 8)
När ambina matar drottningen. Det resulterar alltid till att hon lägger ägg. Men vad är anledningen till att det är yngelstopp från sen höst och fram till början av året?
Vad är orsaken till att det inte är lite yngel även under mellantiden efter yngelsättningen på hösten och till början av påföljande år?
Det förekommer att bisamhällen byter drottning under invintringen. Men senare efter att allt yngel har kläckt och fram till början av nästa år finns inget yngel. Hur kommer det sig?Men vad är anledningen till att det är yngelstopp från sen höst och fram till början av året?
Vad är orsaken till att det inte är lite yngel även under mellantiden efter yngelsättningen på hösten och till början av påföljande år?Mig veterligt beror yngelläggningen på drag, temperatur och (sol)ljus. När solen skiner och temperaturen är tillräckligt hög beger sig bina ut för att samla pollen och nektar. Detta i sin tur stimulerar drottningen att lägga fler ägg, eftersom fler arbetsbi behövs under draget.
När draget är slut är det ju ren självbevarelsedrift att inte sätta till fler bin till världen, det skulle ju tära för hårt på vinterreserverna.
Yngelstoppet beror på att det inte kommer in några kolhydrater eller något äggviteämne till samhället. När allt yngel är kläckt sjunker temperaturen till ned under + 34 – 35 grader C. Orsaken är att utomhustemperaturen gör att bin inte kan flyga ut för att hämta föda. Samhället ställer in sig för vintern och drar sig samman och bildar vinterklot. Allteftersom vintern framskrider dör äldre sommarbin. De flyger då som regel ut ur kupan om de kan det och dör i naturen. I början av året, senare delen av februari början av mars har alla förra årets sommarbin i stort sett dött ut. Nu är det vinterbina som håller liv i samhället (om det finns några förstås ). Drottningen känner av temperaturfallet och med körteln vid käkmuskeln sipprar det ut gas som bina känner av. En signal om att hon är hungrig. De börjar då att producera fodersaft vilket de matar sin drottning med. I slutet av mars början av april har det hittats täckt yngel, larver, ägg och nykläckt yngel i kuporna. Det är ett gott tecken på att drottningen har varit i gång en längre tid med att lägga ägg. Med tanke på de unga bina i minst 3 – 5 veckor. Det stämmer bra överens med att när sommarbina dör ut börjar drottningen lägga ägg till nya individer. När förra årets sommarbin dog ut blev det obalans mellan individerna i samhället. Det blev orsaken till att bina matade upp drottningen och hon började lägga årets första ägg. Har samhället bytt drottning i samband med invintringen, givetvis blir hon inte parad. Samhället blir på eftervintern, våren ett puckelsamhälle.
Yngelstoppet beror på att det inte kommer in några kolhydrater eller något äggviteämne till samhället. När allt yngel är kläckt sjunker temperaturen till ned under + 34 – 35 grader C. Orsaken är att utomhustemperaturen gör att bin inte kan flyga ut för att hämta föda. Samhället ställer in sig för vintern och drar sig samman och bildar vinterklot. Allteftersom vintern framskrider dör äldre sommarbin. De flyger då som regel ut ur kupan om de kan det och dör i naturen. I början av året, senare delen av februari början av mars har alla förra årets sommarbin i stort sett dött ut. Nu är det vinterbina som håller liv i samhället (om det finns några förstås ). Drottningen känner av temperaturfallet och med körteln vid käkmuskeln sipprar det ut gas som bina känner av. En signal om att hon är hungrig. De börjar då att producera fodersaft vilket de matar sin drottning med. I slutet av mars början av april har det hittats täckt yngel, larver, ägg och nykläckt yngel i kuporna. Det är ett gott tecken på att drottningen har varit i gång en längre tid med att lägga ägg. Med tanke på de unga bina i minst 3 – 5 veckor. Det stämmer bra överens med att när sommarbina dör ut börjar drottningen lägga ägg till nya individer. När förra årets sommarbin dog ut blev det obalans mellan individerna i samhället. Det blev orsaken till att bina matade upp drottningen och hon började lägga årets första ägg. Har samhället bytt drottning i samband med invintringen, givetvis blir hon inte parad. Samhället blir på eftervintern, våren ett puckelsamhälle.
Så vi kan konstatera att du redan hade ditt svar klart för dig när du ställde frågan ::)
mvh Edward 😛
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
