-
Inlägg
-
Sven-Åke, du är välkommen att skriva ner dina tankar om drönare och logistik här. Här finns många intresserade läsare. Här finns det möjligheter att ladda upp bilder, skisser, ritningar på material, länkar och reportage. Vill någon ha hjälp med bilder kan man kontakta mig.
Vi är några inom Lunds Biavelklubb som utvecklat en bra metodik för detta med logistik kring seminering. Vi har också nu hunnit testa genom det hela en tid.
Vi har för avsikt att dokumentera denna metodik i första hand för våra medlemmar i klubben, men vi avser även att publicera detta i vår kommande hemsida.
Så – du får vänta ett tag.Ett generellt problem inom Binäringen i Sverige är inte så sällan undanhållen kunskap, oftast inte på något sätt rocket science. Många vet allt, kan allt, tycker andra gör fel men kan inte förmedla något till sin omgivning.
Som tur är finns internet, avelsklubbar i utlandet och institut som ger ut ganska bra information.Visst kan det finnas de som undanhåller kunskap och hellre behåller den för sig själv. Ett annat problem är att den vetgirige biodlaren inte har förmåga att förstå och ta till sig kunskapen, ofta på grund av dåliga grundkunskaper. Detta gör att man inte kan tolka, värdera och utnyttja all den information som finns bl a på nätet.
För min del ber jag att få rekommendera Stig Nordbecks bok BIAVEL DROTTNINGAR OCH DRÖNARE från 1997 med ISBN 91-88258-02-5, där jag är delförfattare till avsnittet ODLING AV DRÖNARE FÖR SEMINERING.
Var så god!Jag har redan plöjt igenom den boken men tycker Berts bok om Biavel och Insemination är en mera pedagogisk lärobok. Egil Holm är också väldigt kortfattad och gemensamt har alla dessa böcker många kapitel med rudimentär information, lite om mycket.
Detaljer som selektering, insamling av drönare, drönarhantering förekommer men är lite kort.Sedan har jag en positivare grundsyn på utbildning och är övertygad om att mera information ger mera kunskap. Den tekniska utvecklingen fungerar på det sättet.
Kunskap är bra där är vi helt överens.
Hoppas jag bidragit med lite mer sådan då det gäller att selektera drönare inför seminering. Det är ingen hemlighet.
Välj de små drönarna!
När det gäller den tekniska utvecklingen rent generellt har vi nog mycket att diskutera. Detta bör vi dock ta i andra samanhang.
Därmed slut för mig under denna del av forat.Vidare behöver man inte gå in i flera samhällen. Man får alltid en blandning av hela egna bigårdens och grannbigårdarnas drönare även om man bara samlar in från ett samhälle.
Jag har funderat lite på det här du nämnde om drönare från bara ett samhälle.
Fakta:
1) Avkomman (arbetsbina/drottningarna) är helsyskon med i genomsnitt 50 % av sina gener gemensamma.
2) I sämsta fall 2 könsalleler från samhället.
3) Risken för inavel större.Problemen inom biaveln har kanske varit insnävningen i det genetiska materialet. För att säkerställa genetisk divergens ser jag bästa metoden för att garantera detta är att tillreda en homogen blandning från utvalda drönarsamhällen. Ju fler samhällen desto större chans att flera olika könsalleler finns tillgängliga. Tillreder man en homogen blandning från sina bästa samhällen får man otroligt stor mängd genetiska variationer.
Men får man inte en större bredd om man tvärtom håller många separata drönarsamhällen och styr med vilka drottningar man parar från vilka drönarsamhällen? Med homogen blandning borde risken öka att förlora genetisk bredd eftersom inte alla drönarna kommer att ge upphov till nya drottningar när man blandar, eller rättare sagt man kan inte säga om man förlorat något genetiskt material och inte heller vilket man förlorat.
Beror inte det hela på vad man vill uppnå?
I vissa fall kanske man vill premiera en drönar linje, och i andra vill man ha bredde ?
Huvudsaken är att man har klart för sig vilken man vill ha, eller ?
mvh edward 😛
Metoden liknar naturens förfaringssätt men ändå under en del kontroll. Bidrottningen parar sig i naturligt tillstånd fritt i luften med många och någorlunda obesläktade drönare. Flerparning (många drönare) leder till att bina har en god förmåga att undvika inavel och genetisk erosion.
Parningsstationerna är mycket mera begränsade i avseende på selektion av drönare.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
