-
Inlägg
-
I en annan tråd om honung nämndes honung i vinterfodret. Jag återkommer här med en egen tråd om detta. I det sammanhanget nämnde jag om mjölksyrabakterierna som Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez upptäckt i binas mag- och tarmsystem och hur viktigt dessa är för binas hälsa. Både bakterierna och bina behöver näringen i honung och pollen. Tobias nämnde i oktobernumret av Bitidningen sid 11-13 (http://dmweb.v-tab.se/webpages/Bitidningen/bitid-13-0010.html) att undersökningar pågår om honungens betydelse i övervintringen av bisamhällen. I artikeln i Bitidningen redovisade han också om ett försök med 4 samhällen. 2 övervintrades på honung och 2 på sockervatten. De som hade honung till vinterfoder hade större bistyrka och mer foder kvar.
Att omvandla sackaros till glukos och fruktos tär naturligtvis på krafterna. Det gör det även när nektar, som oftast har en hög halt av sackaros, skall omvandlas till honung. Om bina får behålla sin honung över vintern, så är ju jobbet redan gjort. Därför kan man säkert förvänta sig fler överlevande bin på våren. Det intressanta är att veta vad bimassan har för förmåga att föda upp en ny generation.
Hur tänker du då Curt? Menar du om det är mer näringsämnen i honungen så att de tidigt kan föda upp en ny frisk generation med bin, dvs tidigare vårutveckling?
På ett sätt märkligt att sockersamhällena hade mindre med foder kvar. Verkar som de använt mer. (varför det kan man undra?) Då borde de vara mer slitna. Och det kan ju stämma med att fler hade dött så att bistyrkan var mindre. Då borde ju honungssamhällena ha mer kraft att föda upp nya generationer. Och i honungen finns ju lite pollenkorn som ger i alla fall lite proteiner förutom det som finns i den s k fettkroppen. Men snart kommer pollen utifrån, krokus, mm och sälg…En intressant fråga detta, men känns som att en studie behöver göras på fler än 4 samhällen innan man kan dra någon slutsats, mycket annat som kan ha spelat roll på resultatet. Fick samhällena lika många kilo socker som honung? kan tänka mig att bina förbrukar lite extra mat när de ska ta hand om sockret medans honungen behöver de inte arbeta med utan bara ta in.
…I artikeln i Bitidningen redovisade han också om ett försök med 4 samhällen. 2 övervintrades på honung och 2 på sockervatten. De som hade honung till vinterfoder hade större bistyrka och mer foder kvar.
Just denna torftiga beskrivning och att dra slutsatser om övervintring på endast 4 samhällen förstörde all eventuell trovärdighet i hela artikeln för mig och jag klassar tills vidare produkten som bondfångeri. Det kan såklart ändras om det presenteras bättre underbyggd och trovärdig information, men uppförsbacken är lång.
…I artikeln i Bitidningen redovisade han också om ett försök med 4 samhällen. 2 övervintrades på honung och 2 på sockervatten. De som hade honung till vinterfoder hade större bistyrka och mer foder kvar.
Just denna torftiga beskrivning och att dra slutsatser om övervintring på endast 4 samhällen förstörde all eventuell trovärdighet i hela artikeln för mig och jag klassar tills vidare produkten som bondfångeri. Det kan såklart ändras om det presenteras bättre underbyggd och trovärdig information, men uppförsbacken är lång.
Studien är bara gjord på några enstaka samhällen, men för den delen behöver du inte klassa det som ”bondfåneri”. man kan inte dra några slutsatser efter en sådan liten studie men man kan diskutera det hela bara för att det är intressant. På ett forum som detta ska man kunna diskutera saker utan att man har forskning för det. så i stället för att säga att artikeln är dålig så kan du väll dela dina tankar och erfarenheter om detta ämne?
Studien är bara gjord på några enstaka samhällen, men för den delen behöver du inte klassa det som ”bondfåneri”. man kan inte dra några slutsatser efter en sådan liten studie men man kan diskutera det hela bara för att det är intressant. På ett forum som detta ska man kunna diskutera saker utan att man har forskning för det. så i stället för att säga att artikeln är dålig så kan du väll dela dina tankar och erfarenheter om detta ämne?
Jag skrev bondfångeri, inte bondfåneri. Bondfångeri är när man med osann marknadsföring försöker sälja en värdelös produkt. Nu behöver produkten i fråga inte alls vara värdelös, men artikeln förstörde min uppfattning om den.
Jag har inga speciella åsikter i frågan om honung eller socker i vinterfodret om det är det du menar. Men jag anser det oseriöst att använda en grupp på 4 bisamhällen som grund för ett påstående att det ena är bättre än det andra i en marknadsföringsartikel. Det var denna oseriositet som fick mig att klassa det de marknadsför som bondfångeri och det förblir nu min åsikt tills de eller någon annan bevisat motsatsen.
Som du skriver kan man inte dra några slutsatser på en så liten studie och blotta faktumet att de förespeglar att man kan göra det förstör trovärdigheten i hela artikeln och därmed för produkten.
Det räcker ju att de tex gjort felet att ge samma vikt sockerlösning respektive honung. Honung ger ju som bekant högre halt energi per kg, eller hur? Instämmer med Olof, seriösa forskare som marknadsför en produkt visar inte ett försök som det i denna ringa skala som trovärdigt. 250 samhälle i försök i tre års följd, då börjar det bli intressant att läsa anser jag…
Precis den här reaktionen jag hoppades på. Vakna biodlare som kanske inte är forskare till yrket, men ändå kan tänka. Den här reaktionen är applicerbar i många sammanhang.
Tobias Olofsson skriver att den bättre övervintringen var en sidoeffekt på studien som syftade till att undersöka effekten på mängden mjölksyrabakterier i slutet av vintern i de båda grupperna. Mängderna skiljde sig åt så enormt mycket så man behöver inte vara tränad forskare för att se att skillnaden var signifikant som de brukar säga. Eftersom bin inte kan leva utan dessa mjölksyrabakterier ligger det nära till hands att övervintringsresultat kan se ut som de gjorde här.
Men det finns ju många erfarenheter som inte är goda med honung i vinterfodret, speciellt ljung och bladhonung. Allra värst cementhonung.
Pga av egna erfarenheter i ämnet drar jag slutsatsen att det mycket beror på egenskaper hos bina. Sitter de still utan att yngla under lång tid, dvs slutar yngla på hösten och väntar länge med att börja igen året därpå klarar de sig mycket bättre på honung, även med ljung i vinterfodret.
En slags kompromiss för vanliga biodlare är att se till att man inte tar bort all honung inför vintern. Frågan är hur mycket man ska råda att det ska vara kvar, om någon frågar? Berätta om egna erfarenheter ska man absolut. Och räkna med att biodlare kan tänka, även nybörjare.Att använda socker istället för honung till vinterfoder har kanske sin upprinnelse i prisförhållandet honung/socker.
Vi biodlare har här ett pedagogiskt dilemma att förklara detta trovärdigt med sockerfoder till bina. Många kunder , speciellt med invandrarbakgrund frågar just om detta.
Själv tror jag inte att bina är så korkade att de skulle tillverka en produkt, som i alla avseende skulle vara bättre för människan än för sig själva, ja rent ut sagt, ett hot mot deras egen överlevnad.
Allt annat torde vara krystade förklaringar, till kunder och konsumenter, om det förträffliga med socker istället för honung, som foder.
F.ö använder vi ju annars alla möjliga superlativer när det gäller att beskriva honungens förträfflighet, dock inte när det gäller binas egen hälsa.Precis Lars, många tänkvärda ord. Och de första kommentarerna om det lilla antalet samhällen i studierna då det gällde att bedöma mängden foder kvar t ex är högst relevanta. Nu var ju studien till i första hand att se hur mjölksyrabakterierna påverkades. Och där fick forskarna ett relevant svar.
För att ytterligare peka på lite egna erfarenheter så försöker jag i min egen biodling se till att bina har kvar minst 20 kg honung i vinterfodret. I höstas blev det 13-14 kg i snitt. Det får bli vad det blir, kristalliserad raps eller ljung. Till det ger jag en skvätt socker för att bina ska äta det i början av vintern. Enstaka samhällen blir tydligen triggade av den fina maten så de ynglar för mycket pga det, nåväl lite fantasiförklaring kanske, men så kan det verka. Ett sånt samhälle hade 1 mars, innan rensningsflygningen egentligen som skedde 9 mars hade ätit upp nästan alla 20 kg honung och sockret, vilket syntes på flustret. Bottenbyte naturligtvis + några foderramar, fortfarande bra bistyrka. Detta var dock ett undantagssamhälle. Överlag mycket bra övervintring, 3 % förlust hittills, blir nog 4 i alla fall. Mycket foder kvar överlag och lite eller inget dass på flustren, mest inget.
Varför så mycket foder till vintern? De använder det inte på vintern. Samhällena är starka och med foder på våren (honung) vågar de yngla (mina fantasier, men så ser det ut). Och jag slipper drivfodra, sparar arbete. Och drivfodring, speciellt med sockerlösning ökar svärmdriften senare på säsongen, som snart kommer…oavsett om du har honung eller socker att invintra bina med beror mängden socker på hur stora samhällen du har. självklart så måste man fora så att de klarar den tidiga våren men också att det har plats när de sätter fart, men att mena att man ska undvika att stödfodra eller drivfodra på våren på grund av att det skulle öka svärmrisken får du nog förklara lite mer? på våren vill man ha upp så stor bi styrka som möjligt för att producera honung, om det inte finns mat så är drivfodring bra, att det skulle öka svärmrisken ja det kanske det gör indirekt men svärmning vill bina göra om de känner sig starka nog för de är deras naturliga sett och det undviker man på andra sett en att hålla samhället svagt.
Yngla för mycket med socker? På hösten ska man ju börja att fodra för invintringen när sista draget just slutar för att på så sätt hålla uppe yngel produktionen av vinter bina, varför skulle det vara ett problem med för många vinterbin. större problem att ha för några. du får anpassa fodermängden till styrkan på samhället du invintrar./Eric LFör att ytterligare peka på lite egna erfarenheter så försöker jag i min egen biodling se till att bina har kvar minst 20 kg honung i vinterfodret. I höstas blev det 13-14 kg i snitt. Det får bli vad det blir, kristalliserad raps eller ljung. Till det ger jag en skvätt socker för att bina ska äta det i början av vintern. Enstaka samhällen blir tydligen triggade av den fina maten så de ynglar för mycket pga det, nåväl lite fantasiförklaring kanske, men så kan det verka. Ett sånt samhälle hade 1 mars, innan rensningsflygningen egentligen som skedde 9 mars hade ätit upp nästan alla 20 kg honung och sockret, vilket syntes på flustret. Bottenbyte naturligtvis + några foderramar, fortfarande bra bistyrka. Detta var dock ett undantagssamhälle. Överlag mycket bra övervintring, 3 % förlust hittills, blir nog 4 i alla fall. Mycket foder kvar överlag och lite eller inget dass på flustren, mest inget.
Varför så mycket foder till vintern? De använder det inte på vintern. Samhällena är starka och med foder på våren (honung) vågar de yngla (mina fantasier, men så ser det ut). Och jag slipper drivfodra, sparar arbete. Och drivfodring, speciellt med sockerlösning ökar svärmdriften senare på säsongen, som snart kommer…Nu förstår jag ingenting?? Jag har gett mina samhällen 20-25kg Bifor vardera, och de hade max 2kg honung kvar vid invintringen. 0,0 % vinterdöda… Jag drivfodrar ÄVEN om de har mycket mat kvar, och tro mig, det är stor skillnad på äggläggningen på våren om de bara har mycket mat i lager, eller att de dessutom får ny mat som drivfodring!
Bytt botten? Klarar de inte av att städa bottnen på egen hand ska drottningen snarast bytas mot en som ger bottenstädande bin! DET sparar jobb!
Svärmdriften?? Samma här, såna bin skulle jag aldrig tolerera att ha i mina kupor, knip ihjäl drottningen och fixa en riktig drottning!
mvh
För att ytterligare peka på lite egna erfarenheter så försöker jag i min egen biodling se till att bina har kvar minst 20 kg honung i vinterfodret. I höstas blev det 13-14 kg i snitt. Det får bli vad det blir, kristalliserad raps eller ljung. Till det ger jag en skvätt socker för att bina ska äta det i början av vintern. Enstaka samhällen blir tydligen triggade av den fina maten så de ynglar för mycket pga det, nåväl lite fantasiförklaring kanske, men så kan det verka. Ett sånt samhälle hade 1 mars, innan rensningsflygningen egentligen som skedde 9 mars hade ätit upp nästan alla 20 kg honung och sockret, vilket syntes på flustret. Bottenbyte naturligtvis + några foderramar, fortfarande bra bistyrka. Detta var dock ett undantagssamhälle. Överlag mycket bra övervintring, 3 % förlust hittills, blir nog 4 i alla fall. Mycket foder kvar överlag och lite eller inget dass på flustren, mest inget.
Varför så mycket foder till vintern? De använder det inte på vintern. Samhällena är starka och med foder på våren (honung) vågar de yngla (mina fantasier, men så ser det ut). Och jag slipper drivfodra, sparar arbete. Och drivfodring, speciellt med sockerlösning ökar svärmdriften senare på säsongen, som snart kommer…Nu förstår jag ingenting?? Jag har gett mina samhällen 20-25kg Bifor vardera, och de hade max 2kg honung kvar vid invintringen. 0,0 % vinterdöda… Jag drivfodrar ÄVEN om de har mycket mat kvar, och tro mig, det är stor skillnad på äggläggningen på våren om de bara har mycket mat i lager, eller att de dessutom får ny mat som drivfodring!
Bytt botten? Klarar de inte av att städa bottnen på egen hand ska drottningen snarast bytas mot en som ger bottenstädande bin! DET sparar jobb!
Svärmdriften?? Samma här, såna bin skulle jag aldrig tolerera att ha i mina kupor, knip ihjäl drottningen och fixa en riktig drottning!
mvh
Hur vida man drivfodrar på våren eller inte är upp till varje biodlare och som alltid finns det inget rätt eller fel. men som Erik Österlund säger att det skulle öka svärmningen senare behöver han förklara mer.. klart att ett starkt samhälle ökar svärm lust, men vad är alternativet hålla samhället svagt?
Thomas angående bottenstädning så klarar bina av att städa själva om det är bra städbin men om det har ramlat ner mycket döda bin och torkat på ventilations gallret så kan det bli stenhårt, jag har som vana att vid vår genomgång lyfta av samhället från botten, då känner man vikten och kan uppskatta mängden mat, samtidigt vänder man botten och skrapar rent det värsta.
Thomas svärm-drift har alla bin, men klart att det är skillnad på vilka gener som drottningen har, men lite svärmnings vilja kommer att förekomma om samhället är starkt,Eric och Tomas
Naturligtvis anpassar man fodermängden efter bistyrkan. Och bina ynglar naturligtvis om de har mycket foder kvar på våren, vilket slags foder det än är – socker eller honung, sockret är ju också ett slags honung nu (men utan en hel del näringsämnen som bina gillar också).
Men bin är som det påpekats olika i sina egenskaper och hur man sköter sina bina och hur man väljer sina avelssamhällen påverkar stammen man får. Om man nu har tillräckligt många bisamhällen och dominerar trakten så man påverkar traktens stam. Men man kan ju alltid försöka och samarbeta med de andra biodlarna i närheten.
Jag drivfodrar inte av två skäl. Jag vill ha bin som inte behöver drivfodras. Jag har nog med arbete ändå. De som ynglar bäst på våren utan drivfodring är de som ger bäst skörd och de avlar jag efter.
Eftersom jag inte vill ha bin som svärmar gör jag allt jag kan för att undvika detta. Nu går inte det helt och ska inte gå helt, om man gör som naturen, dvs inte ger mer plats åt bina när de ökar i antal. En åtgärd är att inte drivfodra, åtminstone inte med sockerlösning om jag kan undvika. Därför att jag läst det i biböcker från flera olika håll och av olika ålder. Jag har dock inga tester att hänvisa till. Läge för ett!
Andra sätt att förhindra svärmning är se till att bina alltid har gott om utrymme innan de behöver det av plats för bistyrkan och för äggläggning. Plats för honungen kommer som nästa prioritet. Dvs man måste ge plats åt bina fast det inte är ordentligt nektardrag än.
Något jag sett i förhållande till platsen är att bottenytan på kupan tycks påverka hur snabbt svärmdriften kommer igång. Svea uppstapling ger flest svärmar medan langstroth minst. Det betyder inte att alla biodlare med mindre antal samhällen skall gå över till langstroth. Man hinner sköta sina bin ändå. Och vi lever ju i ett fritt land sägs det.
Bra bin i kupor där det inte dött alldelels för mycket bin under vintern och där bistyrkan är bra – de klarar att städa själva och gör det! Men det måste man kolla om man inte vill göra det svårare för de andra än nödvändigt. Man kan t o m förlora några svagare eller försena deras utveckling. Och detta noteras naturligtvis så att man kan byta drottning senare under året.
Grattis till den fina övervintringen!
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
