-
Inlägg
-
Hej!
Vill få input på en fråga gällande slutskattning. På många platser online och i litteratur kan man läsa att om ramen är täckt 2/3 så är vattenhalten ok, kontrollera med refraktometer osv.
Men.
När jag skulle slutskatta i somras började jag bli fundersam kring slutskattningen. Å ena sidan var ramarna ofta inte täckta 2/3, skvätt-test negativt. En biodlare sade att slutskattningen så tar han alltid all honung som finns (utom yngelramar förstås) och sade då att så sent på året så är honungen ”torr”.Nu är det biten med biodlare och sanningar att det skiljer sig och jag ifrågasätter inte där och då utan försöker bekräfta det jag fått höra i litteratur eller annat.
Så vad säger forumet? Hur gör ni? Har ni någon källa i litteratur eller på hemsidan om detta?
PS. Första varma dagen i Kalmar idag, solsken, vindstilla och 5-6 grader i skuggan. Gissa vem som vill hem och se om bina flyger? 🙂
Saknar man erfarenhet, eller känner sig osäker/saknar refraktometer, så bör ramen vara 2/3 täckt.
Med erfarenhet lär man sig att detta är helt onödigt, och man väljer tidpunkter som gynnar lägre vattenhalt i ramarna även om de inte är täckta;
Jag skattar som regel mellan kl 05:30 och 11:30, försommar, högsommar och höst. Undviker eftermiddagar/kvällar. Bina dunstar vatten från ramarna nattetid, och då draget är kraftigt så stiger vattenhalten i ramarna markant efter lunch och framåt. (På köpet får jag ett svalt och skönt arbetsklimat för mig under skattningen, innan solen höjt dagstemperaturen.)
Skattar man mitt i ett pågående kraftigt drag, så ökar risken för högre vattenhalt i ramarna, jämfört med tidpunkten efter att ett drag avtagit/upphört. Samma sak under/efter en regnig dag eller dagar, då har bina haft tid på sig att dunsta vattnet.
Det är som biodlare viktigt att ofta kolla in omgivningarna runt bigården. Hur är statusen på blomningen? Närmar sig knoppsprickningen, tex på hallon eller lind? Är alla blommor av en art slut? Var är majoriteten bina just nu, i klövern eller i vårrapsen eller åkerbönan? Osv osv…
Starka samhällen underlättar, då dessa dunstar bort vattenhalten betydligt snabbare inför slutskattningen.
Jag tycker hösthonungen är ett gissel. Jag har skattat av allt och mätat med refraktometer någon gång, och fått det skrämmande nära gränsvärdena. Första året jag satte igång hade jag honung som inte kristaliserade, sannolikt pga för hög vattenhalt.
Ett annat år tänkte jag ”jag säljer det till honungsförädlingen så slipper jag kruxet”. Tydligen har det legat inom gränsvärdet för de hörde inte av sig.. 8)
Jag har kastat ner honung, jäst och vatten i spannar någon gång (mjödtillverkning), och i år tänkte jag helt sonika spara på honungen i ramarna och drivfodra med det när det beger sig (ger man honung ska det vara så pass varmt ute att bina rensningsflygit först). Jag gissar att det jäst i några skattlådor, så helt smart är det inte.
Jag tycker också att blöt honung ”på slutet” är ett gissel. Detta året hade jag ett samhälle som jag glömde (!) skatta på, och när jag kom för att invintra satt halva kupan i skattlådan och festade på honungen. En lösning som jag kan tänka mig, men sen blev jag orolig; vad händer om alla bina springer upp i skattlådan när det saknas yngel – lämnas drottningen ensam i yngelrummet då? Då lär hon frysa ihjäl, eller hänga sig i spärrgallret?
Jag tycker hösthonungen är ett gissel. Jag har skattat av allt och mätat med refraktometer någon gång, och fått det skrämmande nära gränsvärdena.
Knepet med sista honungen är att sätta in staplarna i ett rum med luftavfuktare några dygn innan slungningen. Har man en liten fläkt som cirkulerar luften på samma gång, så sänker man 1% vattenhalt i honungen per dygn om luftavfuktaren är av någorlunda kvalité.
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
