-
Inlägg
-
När jag kollade resultatet av enkäten ” Honungsskörd 2012″ visar den en medelskörd på endast 36,1 Kg. Det verkar ju väldigt lågt. Är det bara nybörjare som lämnar rapport eller vad beror detta på.
Sverige är ett av långt land och alla bor inte i Skåne med raps fält som huvud drag flera gånger om året.
Dagar med över 25 oC i Stockholm var hela 5st under året :-[mvh edward 😛
Vad jag reagerade på var att de räknar skörden på invintrade samhällen medans jag tycker att man borde räkna på antalet som har överlevt föregående vinter. Som jag tex som utökade min biodling med 5 samhällen från 8 till 13. När jag räknade medelskörden så utgick jag från 8 samhällen inte 13 som jag har invintrat skulle bli en väldig skillnad
Om man kollar på kartan, som visar var svaren kommer ifrån, är de flesta från södra delen av landet. Jag befinner mig på den halländska västkusten och här har det banne mig inte varit något vidare väder heller. Visserligen fanns ett rapsfält ca. en kilometer bort, men dit flög inga bin i 10-12 graders värme och snålblåst. Även maskrosdraget gick samma öde till mötes. Det var först till hallondragets början i juni som det ljusnade lite. Trots detta hade jag, vid invintringen sista veckan i augusti, skattat i snitt 86 kg på varje samhälle. Det är därför som jag är så förvånad över det dåliga resultatet enligt enkäten. Här var det väl inte tal om att skörden skulle räknas på invintrade samhällen ?
Här är en mycket användbar sida som till viss del förklarar variationen i honungsskörd. http://www.smhi.se/klimatdata
Här är en mycket användbar sida som till viss del förklarar variationen i honungsskörd. http://www.smhi.se/klimatdata
Skulle klimatet vara avgörande så skulle väl ingen på västkusten haft någon skörd i år.
När det gäller årsrapporterna så är det ju inte så konstigt att resultatet blir lågt. Underlaget för rapporten är upplagt för att visa så dåligt resultat som möjligt. Vad är syftet med detta? Det kan ju inte sporra många att vilja satsa på biodling som näringsverksamhet när lönsamheten tycks vara så låg och de stora investeringar som krävs.
Årrapportens nuvarande konstruktion beslutades vid SBR:s riksförbundsmöte i Viktoriasalen i Stockholm den 1-3 augusti 1948.
Den borde få en utformning som bättre passar dagens biodling.Här är en mycket användbar sida som till viss del förklarar variationen i honungsskörd. http://www.smhi.se/klimatdata
Skulle klimatet vara avgörande så skulle väl ingen på västkusten haft någon skörd i år.
När det gäller årsrapporterna så är det ju inte så konstigt att resultatet blir lågt. Underlaget för rapporten är upplagt för att visa så dåligt resultat som möjligt. Vad är syftet med detta? Det kan ju inte sporra många att vilja satsa på biodling som näringsverksamhet när lönsamheten tycks vara så låg och de stora investeringar som krävs.
Årrapportens nuvarande konstruktion beslutades vid SBR:s riksförbundsmöte i Viktoriasalen i Stockholm den 1-3 augusti 1948.
Den borde få en utformning som bättre passar dagens biodling.Närheten till dragväxterna är av avgörande betydelse ett år som detta. Resten av inlägget verkar vara blaha.
Den borde få en utformning som bättre passar dagens biodling.
Det låter som dun kanske skulle kunna skriva en motion till riks mötet och förändra det hela till de bättre 😉
mvh edward 😛
Skall man jämföra produktionssamhällen måste man ha samma beräkningsgrund. Om Jan-Uno tydligt berättar hur han räknar så kanske bilden klarnar.
Jag räknar produktion per samhälle och summerar Max, Min och medelskörd. Då räknar jag alla samhällen som varit i produktion under sommaren och har ingen koppling till mängden samhällen till invintringen.
En del matematik blir lätt skryt lixom.
Skall man jämföra produktionssamhällen måste man ha samma beräkningsgrund. Om Jan-Uno tydligt berättar hur han räknar så kanske bilden klarnar.
Jag räknar produktion per samhälle och summerar Max, Min och medelskörd. Då räknar jag alla samhällen som varit i produktion under sommaren och har ingen koppling till mängden samhällen till invintringen.
En del matematik blir lätt skryt lixom.
När man tittar på årsresultatet av sin biodling vad gäller honungsskörd och avläggare till utökning eller försäljning så räknar man ju efter vad som produceras av de samhällen som fanns på våren alltså de övervintrade. Jag förstår att du också har fått en bra skörd.
Om du har haft ett antal andra samhällen till hjälp under sommaren och sedan gjort sammanslagning så blir siffrorna fel om du bara räknar på invintrade samhällen.
Samma sak med din 0 i vinterdödlighet. Avläggare / delningar under sässongen räknas. Vinterdödligheten beräknas på våren på samhällen som dött under vintern.
Att du alltid invintrar typ 25 samhällen betyder inte att du har 0 i vinterdödlighet om du delat och kompenserat under sässongen.Skulle alla beräkna så är statistiken meningslös. Den här diskussionen har vi haft tidigare och du är fortfarande otydlig med hur de räknar.
Om man räknar ekonomi så är väl avkastning på bundet kapital ett bra mått?
I min värld så ser jag övervintrade – sålda + köpta samhällen på våren som det enda jämförbara kapitalet biodlare emellan och det man bör jämföra skörden och annan avkastning mot. Dvs övervintrande, inte invintrade.
Vad som händer under produktionssäsongen anser jag vara så dynamiskt att det är omöjligt att få fram något annat än en helt subjektiv siffra från varje boiodlare hur många bisamhällen han/hon haft till produktion.
Om du har haft ett antal andra samhällen till hjälp under sommaren och sedan gjort sammanslagning så blir siffrorna fel om du bara räknar på invintrade samhällen.
Samma sak med din 0 i vinterdödlighet. Avläggare / delningar under sässongen räknas. Vinterdödligheten beräknas på våren på samhällen som dött under vintern.
Att du alltid invintrar typ 25 samhällen betyder inte att du har 0 i vinterdödlighet om du delat och kompenserat under sässongen.Skulle alla beräkna så är statistiken meningslös. Den här diskussionen har vi haft tidigare och du är fortfarande otydlig med hur de räknar.
Hur vill du jag skall räkna? Jag har inte haft någon vinterdödlighet på de senaste 10 vintrarna. Vintrar jag in 12 samhällen och säljer sex av dessa på våren så har jag sex kvar som ska ge avkastning. På dessa sex samhällen minskas yngeluppfödningen drastiskt under juni och halva juli genom att drottningen, i början på juni,flyttas åt sidan med något spätt yngel och ett gäng ambin. När draget är över slås samhället ihop igen och får då den nya drottningen. De ytterligare avläggare som innan hopslagningen görs från delen med den gamla drottningen får ju drivfodras för att bli
övervintringsdugliga och bidrar noll till honungsproduktionen.
Jag ser det som ett bra sätt att krama ur så mycket som möjligt från de samhällen som jag startar med på våren.
Jag kan tillägga att de avläggare som invintras räknas med i årsrapporten. Det är därför jag ifrågasätter årsrapporternas värde för att föra statistik över honungsproduktion.
Det är mycket jag ifrågasätter inom biodlingen som inte kan avfärdas med ett blaha.
Mitt råd till alla: Ifrågasätt och kräv motiveringar varför du ska göra si eller så.Jag vill bara att man fyller i sin årsrapport på ett sätt som speglar informationen i den statistik både du själv och andra kan dra nytta utav.
Rapporten frågar efter antal döda samhällen och vilken trolig orsak. Antalet invintrade samhällen, antalet avläggare och antalet köpta/sålda avläggare/samhällen under sässongen.
Det är varje biodlares skyldighet att fylla i rapporten efter bästa förmåga utan egna beräkningar eller andra siffror som inte speglar verksamheten.
Sammanställningen görs sedan utifrån materialet. Lämnas osanna uppgifter blir statistiken därefter.
Årsrapporten frågar inte efter orsak till vinterdödlighet. Inte heller efter köpta eller sålda avläggare. http://biodlarna.se/website1/1.0.1.0/893/%C3%85rsrapport%20%C3%B6ver%20min%20biodling%202012.pdf
Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in
