Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Du vet väl hur många celler det är på en ram av ett specifikt rammått? De första dygnen av augusti månad 2016, så hade jag en Ungdrottning som la 8 hela Lågnormalramar med ägg på knappt 4 dygn. Vilken glädje det är för mig att Hon inte förlitade sig på forskningsresultat….
Danmark lär ha världsrekordet i honungsskörd på ett enda samhälle under en säsong. Det var med en Buckfastdrottning i kupan, och en bit över 300 kg, men jag minns tyvärr inte årtal eller exakta vikten. (det vet säkert någon här på forumet?) Hur många ägg per dygn tror du att den Drottningen la under högsommaren?
Jag Gratulerar!
Du vet väl hur många celler det är på en ram av ett specifikt rammått? De första dygnen av augusti månad 2016, så hade jag en Ungdrottning som la 8 hela Lågnormalramar med ägg på knappt 4 dygn. Vilken glädje det är för mig att Hon inte förlitade sig på forskningsresultat….
Danmark lär ha världsrekordet i honungsskörd på ett enda samhälle under en säsong. Det var med en Buckfastdrottning i kupan, och en bit över 300 kg, men jag minns tyvärr inte årtal eller exakta vikten. (det vet säkert någon här på forumet?) Hur många ägg per dygn tror du att den Drottningen la under högsommaren?
Återkommande vill jag passa på och meddela, att det är krainerrasen som ingår i forskningen. Har man t.ex. Italienska rasen, är självklart att bistyrka varierar då, (och särskilt om man har sin bigård i Italien!)
Frågan kvarstår. Hur stark samhälle kan bli, i vår avlånga land? Och vilken roll har än ung utvald selekterad drottning ( oavsett rasen.) Kan hon då lägga oändligt med ägg? Svaret är Nej!
Folkkära professor Åke Hansson har skrivit; Äggen produceras i de två omvänt päronformiga äggstockarna, som vardera består av ca 180 parallella små rör… Vidare skriver han; Under äggläggningens högsäsong kan varje äggrör producera 5 ägg om dygnet, dvs. båda äggstockarna tillsammans ca 2 000 ägg vid maximal produktion.
(Undertecknad uppfattar detta som så, att alla drottningar har ca180 parallella små rör oavsett rasen)
Forskningen angående äggläggning visar att carnicas genomsnittet ligger under 2 000 ägg om dygnet. Och detta överensstämmer mycket väl, även på mina testsamhällen.Nu förstår jag inte din fråga?
Den Apifonda som vi ger omsätts till yngel i princip till 100%. Den dag som draget startar, och skattlådorna åker på, så finns ingen Apifonda kvar i kuporna.
Så om man ger dem tillräckligt med foder i början på september så slipper man oroa sig till våren 🙂
Tack för alla svar!
Om man känner sig osäker, eller inte har ett behov av starka samhällen tidigt på säsongen så är svaret kanske ja.
Själv blev jag oerhört less på att varenda vår plocka bort överblivna fulla/halvfulla foderramar just innan draget inleddes, vilket man måste göra om det annars finns risk att få sockerinblandning i kommande honungsskördar. I kombination med det bekymret, och med mitt behov av starka samhällen tidigt på säsongen, oavsett om bigårdarna finns på slätten, i brutet landskap eller i skogsbygd, så började jag med en annan metod; Jag ger lite mindre mängd Bifor vid invintringen, i mitt fall 16 kg omräknat i torrsocker per samhälle, och sedan får samhällena 2,5 – 5 kg Apifonda eller likvärdig foderdeg runt 15-25 mars.
Fyllda foderramar i kupan under andra halvan av mars månad inverkar som stora isklampar gör i kylväskan. Foderdeg och vattentillgång däremot omvandlas snabbt av bina till ägg och yngel, massor med yngel…
Detta sätt att förse bina med tillräcklig tillgång på foder är dock inget att ”chansa” med för en nybörjare, utan kräver ett mått av medvetenhet om läget inuti kuporna under höst/vinter/vår. Kalla det fingertoppskänsla eller nåt. 😉
Är det bättre att få apifonda i kommande honungsskördar?
Det jag försökte peka på är att det är en väldig skillnad på bistyrkan i olika samhällen. Faktorer som spelar in är tex vilken breddgrad bigården finns uppställd, Drottningens egenskaper, dragförhållandena osv.
Att brusa upp med personangrepp och liknande får stå för dig… Men med en enkel överslagsräkning från en jordnära person helt utan forskar-läggning, så kan jag konstatera att den normala bistyrkan i mina samhällen under högsommaren är en helt annan än den som du pekar på.
Låt våra kollegor avgöra detta
Toppen då är vi överens, du har fått två svar från Mig det borde räcka.Det jag försökte peka på är att det är en väldig skillnad på bistyrkan i olika samhällen. Faktorer som spelar in är tex vilken breddgrad bigården finns uppställd, Drottningens egenskaper, dragförhållandena osv.
Att brusa upp med personangrepp och liknande får stå för dig… Men med en enkel överslagsräkning från en jordnära person helt utan forskar-läggning, så kan jag konstatera att den normala bistyrkan i mina samhällen under högsommaren är en helt annan än den som du pekar på.
(Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)
O ja, mycket! Jag vet hur många bin det finns i varje fullt besutten yngellåda/skattlåda. Även om jag inte sysslar med forskning, så besitter jag kunskapen att multiplicera antalet lådor i mina kupor under högsommaren, med antalet bin i varje låda….
Thomas Henrikson!
Dina enorma kunskaper! beskriver du ibland i dina svar här på Forumet som ”Fingertoppskänsla eller nåt”!!! Är i total motsats mot känd forskning.Vi vanliga som är inte så belästa Följer och förlitar oss på den forskning som finns.
Med detta vill jag ha sagt att det inte finns några som helst grunder för att ifrågasätta forskarnas resultat i detta sammanhang.
Dina tyckande och utsagor
som du försöker bygga under med insinuanta och djup ovetenskapliga resonemang, måste ses, som ett mycket klent underlag för att ifrågssätta forskarnas trovärdighet.(Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)
O ja, mycket! Jag vet hur många bin det finns i varje fullt besutten yngellåda/skattlåda. Även om jag inte sysslar med forskning, så besitter jag kunskapen att multiplicera antalet lådor i mina kupor under högsommaren, med antalet bin i varje låda….
Det är ju skönt att våra bin väldigt sällan läser forskarrapporter……..
När du hittat ett tillförlitligt sätt att räkna varje arbetsbi för sig, så är du välkommen till någon av mina bigårdar i juni månad, för att jämföra verkligheten med dina siffror. 😉Det är sant att bina inte läser forskarrapporter. Det gör deras ägare!!..
Jag behöver inte hitta tillförlitligt sätt att räkna bina den finns redan. ( och den är enkel och snabb)
Jag rekommenderar att du kontaktar de forskare och diskuterar med dem inte med Mig. Det är deras siffror inte mina. Och till sist.
Vill Du underminera dessa forskningsresultat med pinsamma metoder! (Strider deras forskningsresultat med din uppfattning?)Det är ju skönt att våra bin väldigt sällan läser forskarrapporter……..
När du hittat ett tillförlitligt sätt att räkna varje arbetsbi för sig, så är du välkommen till någon av mina bigårdar i juni månad, för att jämföra verkligheten med dina siffror. 😉Samband mellan matförråd och vårutveckling i samhällen.
Syftet var att ge en lättillgänglig information och möjlighet till en överblick över forskningen som finns på området och kan ha avgörande betydelse för biodlaren?
Det som lett mig in på uppgiften att gå igenom, är att jag här på forumet kommit i kontakt med biodlare som söker olika former av hjälp. Och då upptäckte jag hur pass svårt är att få enkel ock korrekt information?
Inte sällan har det hänt att frågeställaren får svävande och direkt felaktig svar som är inget anat en subjektivt och impressionistisk tyckande.
Ofta är svaret rakt motsatt och inte verklighetsanpassat. Forskningen inom biodlingen är naturligtvis inte komplett och ändras ständigt, ibland köns det att vi inte ens vet om att det existerar.Den kände tyske föregångsman inom biodlingen A.von Berlsch (år 1815-1877) riktade till biodlarna jämt och ständigt maningen: Lär Er framför allt teori, ty annars blir Ni klåpare i praktiken livet igenom.
Om samhället vid invintring förses med tillräckliga foderförråd. Då bör det finnas överskott på 8-10 kg
på våren, som skall räcka för uppfödningen av vårens första kullar, som blir välgödda-välfödda.Det där överskottet är inte bara av godo. Ramar fulla med vinterfoder är rena kylklampen på vårkanten när äggläggningen ska ta sin början.
