Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
jag tycker att vi förutsätter att honungshanteringen/slungningen kommer att utföras i hemmet, det är nog vanligt om man inte har mer än 10 samhällen. Kyla o värme finns det då inga rum för annat än kanske en kallfarstu på vintern och i bästa fall en bastu i källarn. Har man inte tänkt att gå upp i antal samhällen så blir ju investeringarna också därefter!
En annan lösning för oss som inte har så många samhällen är ju ett välutrustat kollektivt slungrum i den lokala biodlarföreningens regi.
Jag tror inte att det är brist på tid o intresse som är bromsen när det gäller att utöka sin biodling från ett eller två samhällen för den mindre biodlaren, det är svårigheten att få till ett bra flöde på honungen utan stora investeringar.Vikten på den sammanlagda honungen som man flyttar under ett år är inte att förringa.
jag har gjort så att jag tar inte mer än 20 kg i hinken under lagring. Det blir fler hinkar, det blir det men betydligt lättare att hantera. Sen har jag på ett loppis kommit över en typ IKEA vagn den låga modellen man kör möblerna på. den får jag lätt på 10-12 hinkar att köra in i värmerummet när det behövs. i annat fall använder jag pall och palltruck. Sten-Åkes vagn funkar säkert också men kräver lite jämnare golv.
Hur många gånger man flyttar honungen beror ju också på ditt hanteringsupplägg samt hur mycket du vill investera.
En klassiker och oumbärlig vän är ju säckkärran 8)Peder
Jag kanske skulle tillägga om det inte stod. Att jag delade av en vanlig yngellåda på 2 med en tät löstagbar mellanvägg, så det var bara att dra bort den när jag ville ha hela lådan.
Peder
Honungspumpen mellan lite större behållare gör att jag lyfter betydligt mindre idag.
Skall man flytta en hink ett antal meter i en lokal är en formplywood skiva med 4:a hjul bra. Är formatet på skivan som sina skattlådor kan man ha flera och flytta undan staplarna där de passar bäst i lokalen utan att lyfta i onödan.
Tänk att det fanns en bild på detta också!
Det måste vara skillnad på olika rapssorter eller på sässong.
Höstrapsen måste vara jobbigare än Vårrapsen.
Man har alltid optionen att låt den kristallisera i sin behållare för att när man behöver tappa värma på och röra om inför tappning.
Min visp har klarat sig. Men man kanske skall gå över till degkrok via skruvdragaren.
Detta stämmer bra med mina erfarenheter. Dock har jag varit tvungen att gå över till degkrokarna på vispen eftersom metallvisparna går sönder av belastningen (svetsfogen mellan bågarna och centrumpinnen). Vispen klarar degkrokarna hela vägen och skruvdragaren behövs inte. Och har man raps kan man inte vänta ens till nästa morgon att tappa efter ymp, då rinner den knappt längre.
ingen som löst det här med att förflytta alla dessa hinkar? Det måste väl göra skillnad om man tex. lyfter en 16 – 28 kg:s hink en eller flera gånger? Sammanlagt så blir det väldigt stora tyngder som lyfts, flyttas på en slungning. Små ”hobbybitar” av rullband (liggande cylindrar) rätt placerade tror jag på men var hittar man billiga såna. Begagnat från industrin vill jag inte ha, men gärna nytt och nästan gratis….;)
De flesta kycklingkläckare håller lite för hög temperatur, närmare bestämt 37,8ºC (siffran varierar lite beroende på modell eftersom var sensorn sitter och fläkt påverkar vad den ska visa). Ibland kan man justera ner dem så långt att de fungerar med bidrottningar, men oftast inte. I och för sig är det inte svårare att fixa än att löda in ett motstånd parallellt med temperatursensorn (eller möjligen i serie beroende på typ av temperatursensor). Reptilkläckare däremot passar bättre i temperaturomfång till bidrottningar. Jag har gjort det omvända, byggt om en reptilkläcklare till kycklingkläckare.
Å andra sidan kanske bidrottningar klarar den höga temperaturen? Och att bygga om en kycklingkläckare blir ju avsevärt mycket billigare.
Vi brukar ha 1-2 ha med honungsört och vi försöker ha den precis efter rapsen har bommat färdig. Sen har vi vitklöver som vi bara putsar och den blommar hela sommaren.
Honungsörten är bäst i honungsproduktion .. den ger mest nektar och pollen.Jag köpte bara övervintrade sh i början. Nu hyr jag in dr. och avla på det och gör själv avläggare. Men man måste börja nånstans sen får man utöka därifrån.
Efter grovsilning använder större biodlare en klartank. Man utnyttjar samma princip med en vanlig hink efter slungning och grovsilning.
Man tappar upp i en hink och lägger ett bakplåtspapper överst som lock som täcker hela ytan.
Nästa dag har det mesta smolket flutit upp till ytan och fastnat på pappret som tas bort och kastas.
Därefter kan honungen finsilas i silstället.Så här har jag handtappat flera hundra burkar.
Den ljusa honungen är sorthonung, Lindhonung.
Det är en plasthink med en giljontinkran för 40 sek.
Så här började jag.
Med 10 samhällen kan man utan större anstängningar få upp till 300 kg honung. Jag fick 750 kg på 14 samhällen i en skogsbigård som i princip bara hade fått skattlådor på.
Det är nu det börjar bli lite honung. I mängd 10-12 st 28 kg hinkar. Motsvarar 600 st glasburkar a 500g att tappa om allt skall på burk.
Man måste gå via honungsbedömningen i sin förening och få ett godkännande innan man får köpa SBR etiketter, eller så får man tillverka egna. (Se Praktisk biodling – honungsetiketten här på forumet).
Avtäckning med krafsmetoden fungerar till nästan hur många samhällen som helst. Man kan använda supergaffeln och lyfta bort vaxlocken lite varsammare och det fungerar det också.
Volymen ca 40 skattlådor och 400 ramar att avtäcka och slunga.
Honungshantering oavsett storlek (Se Kvalitet i Honungsproduktionen – Ympning av honung med EKOBI metoden här på forumet).
Man behöver lite köksprylar som ofta finns redan. Till en lämplig borrmaskin kan man anskaffa en fungerande icke målad omrörare för 50-100 sek. Notera bara den gula tratten på omrörarskaftet så att eventuell smolk (koldamm) från borrmaskinen inte kommer i honungen.
Var och hur lämpligast förvarar man sina 40 skattlådor under sässongen?
Hur slungar man sina 400 honungsramar på lämpligast sätt?Allt annat är bara transportsträckor.
Lämplig finsil med ställ som alltid fungerar om man grovsilat först.
